1. Lavendla Juridik

Arvsskatt

Arvsskatten avskaffades för ett antal år sedan tillsammans med gåvoskatten i Sverige. 1 januari 2005 valde Sverige att slopa arvsskatten som fick en bakåtverkande effekt och började verka från den 17 december 2004. Arvsskatt är däremot vanligt i andra delar av världen, vilket kan vara värt att undersöka vid en flytt utomlands.  

 

Skriv testamente och undvik arvsskatt utomlands

Arvsskatten lever kvar i många länder. I EU tar 18 av 28 ut skatt på arv, vilket för många kan komma som något av en överraskning i samband med en flytt utomlands. För svenskar som är bosatta utomlands och önskar följa de svenska arvsreglerna krävs ett testamente. I testamentet måste testatorn göra ett aktivt lagval och ange Sverige som tillämplig lag på arvet. Vikten av testamente för svenskar i utlandet är därför större än vad man tror, eftersom familjen man efterlämnar annars kan behöva betala en hög arvsskatt. 

 

5 skäl bakom slopandet av arvsskatten 

Det fanns flera skäl till varför Sverige avskaffade arvsskatten och i det följande tar vi upp fem av anledningarna bakom beslutet. Beslutet om avskaffande av arvsskatt verkar även vara i linje med majoriteten av svenskarnas uppfattning.

  1. Generationsskiften av företag komplicerades av arvsskatten Arv av familjeföretag påverkades negativt av arvsskatten. Arvingar sålde ofta delar av de ärvda företaget och när tillgångar såldes betalades arvsskatt vid försäljningen, samtidigt som skatt på försäljningen av tillgången i sin tur betalades. Företaget blev alltså beskattade i flera led, vilket framförallt drabbade mindre företag, då de tömdes på kapital och fick svårt att återhämta sig. Dessutom fanns det redan många andra uppgifter inom företaget att hantera, för att kunna åstadkomma och klara generationsskiftet. Processen bidrog också till att företag flyttade utomlands och en kapitalflykt från Sverige blev därmed synlig.
  2. Arvet redan beskattat Det finns en tanke om att arvsskatt medför en beskattning av tillgångar som redan blivit beskattade. Eftersom den avlidne samlat ihop arvet genom arbete, har den avlidne redan betalat inkomstskatt på det som går i arv. I vissa fall ägdes dessutom en fastighet eller annan bostad och då betalades även fastighetsskatt. Om det i dödsboet finns fonder eller aktier, kommer dessa även beskattas i ett senare led i och med försäljning, om resultatet blir en kapitalvinst. Varor och tjänster som köpts har den avlidne dessutom betalat moms för. Det utgår alltså olika former av skatt på olika tillgångar under en persons livstid, vilket innebär att dödsbodelägare tog över tillgångar som den avlidne redan betalat olika former av skatt på.
  3. Arvsskatten drabbade låginkomsttagare Arvsskatten slog hårt mot låginkomsttagare eftersom gränsen för att betala arvsskatt var låg. Arv som översteg 70 000 kr krävde betalning av arvsskatt för närstående till den avlidne. Arv som översteg 21 000 kr krävde också betalning av arvsskatt för mer avlägsna släktingar.
  4. Arvsskatten var lätt att kringgå Det var enkelt att kringgå arvsskatten genom olika typer av skatteplanering. Exempelvis kunde man flytta utomlands eller göra arvsavståenden till förmån för sina barn för att undvika arvsskatt.
  5. Arvsskatten bidrog inte med tillräckligt Arvsskatten var svår att administrera i förhållande till vad den bidrog med (ca 2 miljarder om året). Det ledde till att en stor del av inkomsterna från arvsskatten gick till kostnader för administration.

Bakgrund och idéer bakom arvsskatt

Olika former av arvsskatt har funnits i Sverige sedan slutet av 1600-talet och arvsskatt har länge dominerat svensk historia. I slutet av 1800-talet infördes de regler som arvsskatten byggde på fram tills den avskaffades år 2004. I samband med att andra världskriget tog slut fanns en idé om att gåvo- och arvsskatten skulle hjälpa till att betala av statsskulden. På tidigt 80-tal uppgick arvsskatten som högst till 70 % på stora arv, varför ett tak infördes några år senare till en maxnivå på 30 % som skattesats. 

 

Så fungerade arvsskatten strax innan avskaffandet år 2004

Innan avskaffandet beräknades arvsskatten utifrån vad personen (arvingen eller testamentstagaren) mottog i arv. Systemet byggde på en sortering av arvingarna i olika klasser med olika beskattning. I den första klassen fanns den avlidnes närmaste arvingar, bland annat efterlevande partner och bröstarvingar (barn, barnbarn osv). I den andra klassen fanns bland annat den avlidnes föräldrar och syskon och i den tredje klassen fanns bland annat stiftelser och föreningar. De olika klasserna fick olika grundavdrag och den första klassen fick dra av 70 000 kr. Den andra och tredje klassen fick dra av 21 000 kr. Efter dessa belopp dragits av från arvet betalades arvsskatt på resterande belopp, med en skattesats som skiftade mellan 10-30 %. 

 

Fastighetsskatten är en av flera skatter som avskaffats

Gåvoskatten slopades tillsammans med arvsskatten i en enig riksdag. Förmögenhetsskatten slopades år 2007 och fanns i Sverige i 60 år med en tanke som byggde på att utjämna inkomstklyftor. Både fastighetsskatten och kyrkoskatten har slopats, men dessa har blivit ersatta av en kommunal fastighetsavgift respektive kyrkoavgift. 

 

Kontakta Lavendla Juridik för hjälp med arvet

Även om det inte längre finns någon skyldighet att betala arvsskatt är det fortfarande många moment som ska ordnas kring ett arv. Bouppteckning ska upprättas och vanligtvis ska bodelning genomföras, dödsboet ska förvaltas och i vissa fall deklareras. Slutligen ska arvet fördelas ut i och med arvskiftet. Det kan kännas tryggt att ha en professionell jurist med sig genom processen som besitter goda kunskaper inom arvsrätt. Tveka inte med att kontakta Lavendla Juridik.