1. Lavendla Juridik

Arvsskatt

Arvsskatten avskaffades för ett antal år sedan tillsammans med gåvoskatten i Sverige. 1 januari 2005 valde Sverige att slopa arvsskatten som fick en bakåtverkande effekt och började verka från den 17 december 2004. Arvsskatt är däremot vanligt i andra delar av världen, vilket kan vara värt att undersöka vid en flytt utomlands. Har du några frågor kring arvsskatt utomlands? Du når Lavendla via kontaktformuläret längre ned, via mail eller på 0770 - 33 90 70.

Skriv testamente och undvik arvsskatt utomlands

Arvsskatten lever kvar i många länder. I EU tar 18 av 28 medlemsstater ut skatt på arv, vilket kan komma som något av en överraskning i samband med en flytt utomlands. För svenskar som är bosatta utomlands och önskar följa de svenska arvsreglerna krävs ett testamente.

I testamentet måste testatorn göra ett aktivt lagval och ange Sverige som tillämplig lag på arvet. Vikten av testamente för svenskar i utlandet är därför större än vad man tror, eftersom familjen man efterlämnar annars kan behöva betala en hög arvsskatt. 

5 skäl bakom slopandet av arvsskatten 

Det fanns flera skäl till varför Sverige avskaffade arvsskatten och i det följande tar vi upp fem av anledningarna bakom beslutet. Något som kan tilläggas är att beslutet om att avskaffa arvskatt verkar vara i linje med majoriteten av svenskarnas uppfattning.

1. Generationsskiften av företag komplicerades av arvsskatten

För familjeföretag som gick i arv fanns en negativ påverkan av arvsskatten. Det berodde på att arvingar ofta sålde delar av de ärvda företaget och när tillgångar såldes betalades arvsskatt vid försäljningen, samtidigt som vanlig skatt på försäljningen av tillgången i sin tur betalades. Det bidrog till att företaget beskattades i flera led. Den dubbla beskattningen drabbade framförallt mindre företag som tömdes på kapital och fick svårt att återhämta sig. Dessutom fanns redan många andra uppgifter inom företaget att hantera för att kunna åstadkomma och klara generationsskiftet.

Arvsskatten och dess process bidrog till att svenska företag flyttade utomlands. Ett av skälen bakom slopandet av arvsskatten var alltså en önskan om att svenska företag skulle ha kvar sin verksamhet i Sverige.

2. Arvet är redan beskattat

Det finns en tanke om att arvsskatt medför en beskattning av tillgångar som redan blivit beskattade tidigare, eftersom den avlidne samlat ihop arvet genom arbete. Därför har den avlidne redan betalat inkomstskatt på det som går i arv (tidigare fanns också en fastighetsskatt).

Om dödsboet lämnar fonder eller aktier kommer även dessa att beskattas i och med försäljning, om resultatet blir en kapitalvinst. Dessutom har den avlidne betalat moms för varor och tjänster som köpts, vilket också är en form av skatt.

Det utgår därför olika former av skatt på olika tillgångar under en persons livstid. 

3. Arvsskatten drabbade låginkomsttagare

Arvsskatten slog hårt mot låginkomsttagare eftersom gränsen för att betala arvsskatt var låg. För arv som översteg 70 000 kr var närstående till den avlidne tvungna att betala arvsskatt för. För arv som översteg 21 000 kr krävdes betalning av arvsskatt för mer avlägsna släktingar.

4. Arvsskatten var lätt att kringgå

Det var enkelt att kringgå arvsskatten genom olika typer av skatteplanering. Exempelvis kunde man flytta utomlands eller göra arvsavståenden till förmån för sina barn för att undvika arvsskatt.

5. Arvsskatten bidrog inte med tillräckligt

Arvsskatten var svår att administrera i förhållande till vad den bidrog med (ca 2 miljarder om året). Det ledde till att en stor del av inkomsterna från arvsskatten gick till kostnader för administration.

Bakgrund och idéer bakom arvsskatt

Olika former av arvsskatt har funnits i Sverige sedan slutet av 1600-talet och arvsskatt har länge dominerat svensk historia. I slutet av 1800-talet infördes de regler som arvsskatten byggde på fram tills arvsskatten avskaffades år 2004. I samband med att andra världskriget tog slut fanns en idé om att gåvo- och arvsskatten skulle hjälpa till att betala av statsskulden.

På tidigt 80-tal uppgick arvsskatten som högst till 70 % på stora arv, varför ett tak infördes några år senare till en maxnivå på 30 % som skattesats.

Så fungerade arvsskatten strax innan avskaffandet år 2004

Innan avskaffandet beräknades arvsskatten utifrån vad personen (arvingen eller testamentstagaren) mottog i arv. Systemet byggde på en sortering av arvingarna i olika klasser med olika beskattning.

I den första klassen fanns den avlidnes närmaste arvingar, bland annat efterlevande partner och bröstarvingar (barn, barnbarn osv). I den andra klassen fanns bland annat den avlidnes föräldrar och syskon och i den tredje klassen fanns bland annat stiftelser och föreningar. 

De olika klasserna fick olika grundavdrag och den första klassen fick dra av 70 000 kr. Den andra och tredje klassen fick dra av 21 000 kr. Efter dessa belopp dragits av från arvet betalades arvsskatt på resterande belopp, med en skattesats som skiftade mellan 10-30 %. 

Fastighetsskatten är en av flera skatter som avskaffats

Gåvoskatten slopades tillsammans med arvsskatten i en enig riksdag. Förmögenhetsskatten slopades år 2007 och fanns i Sverige i 60 år med en tanke som byggde på att utjämna inkomstklyftor. Både fastighetsskatten och kyrkoskatten har slopats, men dessa har blivit ersatta av en kommunal fastighetsavgift respektive kyrkoavgift. 

Kontakta Lavendla Juridik för hjälp kring frågor om arvsrätt

Även om det inte längre finns någon skyldighet att betala arvsskatt är det fortfarande många moment som ska ordnas kring ett arv. Bouppteckning ska upprättas och vanligtvis ska bodelning genomföras, dödsboet ska förvaltas och i vissa fall deklareras. Slutligen ska arvet fördelas ut i och med arvskiftet.

Det kan kännas tryggt att ha en professionell jurist med sig genom processen som besitter goda kunskaper inom arvsrätt. Tveka inte med att kontakta Lavendla Juridik på 0770 - 33 90 70, via kontaktformuläret nedan eller via mail.