Hem / Terapi / Känslor / Dåligt samvete

Dåligt samvete

Då och då får vi alla dåligt samvete, i många fall är det en signal om att vi vill göra bättre – en påminnelse om våra värderingar. Det kan övergå i självkritik, grubblerier och till slut i ångest. Vad är det egentligen som gör att vi känner dåligt samvete – och hur kan vi lära oss att förstå, hantera och förlåta oss själva?

Vad är samvete?

Samvetet är en inre kompass – en slags etisk känsla – som hjälper oss att avgöra vad som är rätt eller fel. Det formar sig utifrån våra värderingar, vår uppväxt, kultur och livserfarenheter. När vi handlar i linje med våra värderingar känns det ofta bra. När vi går emot dem kan vi drabbas av dåligt samvete, skuld eller skam.

Skillnaden mellan samvete och exempelvis moral är att samvetet är känslobaserat och personligt. Det är inte nödvändigtvis kopplat till vad andra tycker – utan till hur du själv upplever en handling.

Dåligt samvete – en naturlig men ibland överdriven känsla

Att få dåligt samvete är en normal del av att vara människa. Det visar att vi bryr oss, har empati och ansvarskänsla. Men när samvetet slår över – när vi konstant klandrar oss själva, även för små saker – kan det bli ett problem.

Många beskriver det som en inre kritiker som aldrig tystnar. En röst som ifrågasätter beslut, driver fram oro och vägrar släppa taget. Ibland uppstår dåligt samvete och ångest – en ångestladdad känsla som går hand i hand med stress, självtvivel och rädsla.

Vanliga situationer där samvetet slår till

  • Du har sagt nej till någon och känner dig självisk
  • Du känner att du inte räcker till i relationer eller föräldraskap
  • Du har gjort ett val för din egen skull och mår dåligt trots att det var rätt
  • Du glömmer eller missar något viktigt och tar hårt på det
  • Du tänker ofta ”jag borde ha…” eller ”tänk om jag bara hade…”

Det är inte ovanligt att personer som är omtänksamma, ansvarsfulla och känsliga har ett överaktivt samvete. Det kan handla om en överdriven känsla av ansvar – att du upplever dig ansvarig för andras känslor eller reaktioner. Om det blir problem så i relationer eller vardag så kan det vara bra att gå i terapi.

Mitt bästa råd till dig är att inte vara rädd för förändring och lita på dig själv. Du har svaren inom dig.

Ellen Lindgren, leg. psykolog

Möt våra terapeuter

Dåligt samvete ångest – när skuld blir stress

Dåligt samvete ångest uppstår när känslan av skuld blir så stark att den skapar fysisk och psykisk stress. Du kanske tänker på det hela tiden, sover dåligt eller får ångestattacker relaterade till något du sagt eller gjort – även om det inte varit fel i objektiv mening.

Tecken på att ditt samvete påverkar dig negativt:

  • Du får ångest av tanken på att ha gjort någon besviken
  • Du känner skuld i situationer där du inte borde
  • Du har svårt att sätta gränser av rädsla för att såra andra
  • Du överanalyserar dina handlingar i efterhand
  • Du förlåter lätt andra men är hård mot dig själv

Om känslan är kopplad till rädsla i sociala situationer kan det också vara ett tecken på social ångest.

Varför får vi så lätt dåligt samvete?

Det kan finnas flera orsaker, och ofta samverkar de:

1. Uppväxt och familjemönster

Om du vuxit upp i en miljö där du förväntades vara ”duktig”, anpassa dig eller ta ansvar för andras känslor kan ditt samvete vara extra aktivt.

2. Personlighet

Vissa personlighetsdrag – som hög empati, samvetsgrannhet eller neuroticism – gör att man lättare får skuldkänslor.

3. Perfektionism

Om du ställer höga krav på dig själv är det lätt att känna att du aldrig gör tillräckligt. Då blir dåligt samvete nästan ett standardläge.

4. Låg självkänsla

När du tvivlar på ditt värde tolkar du ofta andras reaktioner som ett bevis på att du är otillräcklig – vilket triggar skuldkänslor.

Vad är skillnaden mellan dåligt samvete och skam?

Det är lätt att blanda ihop dåligt samvete och skam. Men det finns en viktig skillnad:

  • Dåligt samvete handlar om det du har gjort: ”Jag gjorde fel.” Det kan vara kopplat till en känsla av skuld.
  • Skam handlar om vem du är: ”Jag är fel.”

Samvete kan vara konstruktivt – det får oss att reflektera och vilja gott. Skam är ofta destruktivt – det skapar självtvivel och känslan av att inte duga.


Boka ett första samtal idag

Anna är en av våra terapeuter du är välkommen att boka tid hos.

Hur påverkar dåligt samvete våra relationer?

Ditt samvete påverkar hur du agerar mot andra. Ett sunt samvete kan bidra till empati, ärlighet och omtanke. Men ett överaktivt samvete kan få dig att:

  • Säga ja när du menar nej
  • Ta ansvar för andras problem
  • Be om ursäkt för sådant du inte gjort
  • Hålla tillbaka egna behov för att inte störa

Det kan skapa obalanser i relationer, där du ger mer än du får – och där andra blir vana vid att du alltid ”ställer upp”.

Hur hanterar man dåligt samvete?

Här är några steg som kan hjälpa:

1. Identifiera källan

Vad var det som hände? Är det verkligen du som gjort fel, eller är du för hård mot dig själv?

2. Skilj på känsla och fakta

Att du känner skuld betyder inte att du objektivt sett har gjort något fel. Våga ifrågasätta dina tolkningar.

3. Ta ansvar – lagom

Om du sårat någon – be om ursäkt. Men försök inte ta ansvar för andras känslor eller val.

4. Träna på självmedkänsla

Prata till dig själv som du skulle prata med en vän: ”Jag gjorde mitt bästa.” ”Det var inte perfekt, men det var okej.”

5. Lär dig säga nej

Att sätta gränser är inte själviskt – det är nödvändigt. Dåligt samvete efter ett nej är vanligt, men det går att hantera.

När bör man söka hjälp?

Om dåligt samvete leder till ångest, självkritik, trötthet eller påverkar din livskvalitet, kan det vara läge att prata med en psykolog eller terapeut. Det gäller särskilt om du:

  • Har svårt att släppa små fel eller misstag
  • Känner skuld ofta, även i vardagliga situationer
  • Har svårt att vila, känna glädje eller slappna av
  • Bär på obearbetad skuld från tidigare händelser

I samtalsterapi kan du utforska var ditt samvete kommer ifrån, hur det formats och hur du kan hitta ett mer balanserat förhållningssätt.

Att förlåta sig själv

Många är snabba att förlåta andra – men obarmhärtiga mot sig själva. Att förlåta sig själv är inte att släppa allt ansvar, utan att acceptera sin mänsklighet. Du har rätt att göra misstag. Du har rätt att sätta gränser. Du har rätt att gå vidare, även när det inte blev som du tänkt.

Behandling för dåligt samvete

Behandling för dåligt samvete innebär ofta att använda psykoterapeutiska metoder som kognitiv beteendeterapi (KBT), psykodynamisk terapi samt compassionfokuserad terapi (CFT) för att utveckla självmedkänsla. Acceptance and Commitment Therapy (ACT) kan också användas för att lära individer att acceptera sina känslor och agera i enlighet med sina värderingar.

Mindfulness och meditation kan minska stress och ångest kopplade till skuldkänslor. Stödgrupper kan också vara hjälpsamt. Arbetet med en terapeut kan ge verktyg och strategier för att effektivt hantera känslor, vilket leder till en mer positiv självbild och främjar personlig tillväxt. Att erkänna svåra känslor som en del av den mänskliga erfarenheten och söka lämplig behandling kan underlätta vägen mot att hantera dem konstruktivt.


Vi hjälper dig där du är

Det kan vara svårt att prata om psykisk ohälsa, men att söka hjälp är ett viktigt steg för att förbättra din livskvalitet. Fördelarna inkluderar förbättrad hälsa, arbetsförmåga och relationer. Genom att söka professionell hjälp kan du göra det svåra lite lättare. På Lavendla har vi terapeuter och psykologer som kan vägleda dig vidare.

Om du eller någon du känner har tankar på att skada dig själv ring 112 eller sök på närmaste akutmottagning omedelbart.

Möt oss fysiskt eller digitalt

Våra terapeuter jobbar såväl digitalt som lokalt. Många är också flexibla tidsmässigt och kan anpassa sig utifrån ditt behov.

Välj terapeut på hemsidan

Välj en terapeut du tycker passar direkt på hemsidan, utifrån bakgrund, kundomdömen eller språk. Annars beskriver du ditt behov så hjälper vi dig.

Få verktygen du behöver

Våra terapeuter kommer ge dig de verktyg du behöver för just din situation. Alla är vi olika. Vi möter varje individ där den finns.


12 vanliga frågor och svar om dåligt samvete

Vad är samvete?

Samvete är en inre kompass som hjälper oss avgöra vad som är rätt eller fel utifrån våra egna värderingar. Det är personligt och bygger på känsla, inte bara på regler eller moral.

Vad är skuld?

Skuldkänslor uppstår när en person tror sig ha gjort något fel eller agerat mot sina egna moraliska värderingar eller samhällets normer. Det är en emotionell reaktion som ofta innebär en insikt eller uppfattning om att man har orsakat skada eller obehag för någon annan, vilket kan leda till ånger och önskan om att gottgöra det som skett.

Vad är skillnaden mellan dåligt samvete och skam?

Dåligt samvete handlar om en handling: ”Jag gjorde fel.” Skam handlar om dig som person: ”Jag är fel.”

Vad innebär det att ha dåligt samvete?

Att ha dåligt samvete betyder att man känner skuld eller obehag över något man har gjort, sagt eller tänkt – även om det ibland inte finns en objektiv anledning.

Är det normalt att få dåligt samvete?

Ja, det är helt normalt. Dåligt samvete är en mänsklig reaktion som visar att du har empati och bryr dig om andra.

Varför får jag så lätt dåligt samvete?

Det kan bero på uppväxt, personlighetsdrag som hög empati, låg självkänsla eller en vana att ta för mycket ansvar för andras känslor.

Hur kan man behandla dåligt samvete?

Hur vet jag om mitt samvete påverkar mig för mycket?

Om du ofta känner skuld, har svårt att säga nej, överanalyserar vardagliga beslut eller får ångest – då kan ditt samvete ha blivit överaktivt.

Vad är dåligt samvete ångest?

Det är när skuldkänslor övergår i ångest, stress eller oro, ofta tillsammans med självkritik och svårigheter att släppa taget om misstag.

Hur påverkar dåligt samvete mina relationer?

Du kanske säger ja när du menar nej, tar ansvar för andra eller undviker att uttrycka dina egna behov – vilket kan skapa obalans i relationen.

Hur kan jag lära mig att förlåta mig själv?

Börja med att acceptera att du är mänsklig. Reflektera, lär av dina misstag och påminn dig om att du har rätt att gå vidare. Det går också att arbeta med självmedkänsla.

Var kan jag söka hjälp?

Om du vill gå i terapi rekommenderar vi att du kontaktar en legitimerad psykolog eller terapeut. Du kan boka ett första besök med någon av våra terapeuter här på Lavendla. Vi gör det svåra lättare.

Behandling med kognitiv beteendeterapi

Behandlingsupplägg kan skilja sig mellan olika terapiskolor. Så här kan en behandlingen se ut med Kognitiv beteendeterapi (KBT), vilket är en metod som kan användas för många olika problemområden och tillstånd:

Förståelse och bedömning

Första steget är att förstå problemet och att det är okej att söka hjälp för det. En psykolog eller terapeut kan hjälpa dig att bedöma din situation utifrån din livssituation. Du kan också få fylla i skattningsformulär.

Psykoedukation och mål

Du kommer att lära dig om problemet och hur den påverkar dig både fysiskt och psykiskt. Det är viktigt att förstå vad som händer i kropp, tankar och känslor. Man sätter också mål för behandlingen.

Verktyg för att förändra beteenden och mönster

Här arbetar man med att identifiera och ändra tankemönster som är kopplade till problemet. Detta hjälper dig att utveckla en mer nyanserad bild och öka din förmåga att hantera känslor, tankar och förändra beteenden. Tillsammans med din behandlare kommer du att utforska situationer och lära dig att hantera dem. Du får också hemuppgifter att öva på mellan sessionerna.

Följ upp och utvärdera framsteg

Du kommer att ha stöd från din psykolog under hela processen. Vid slutet av behandlingen får du även med dig en plan för att kunna fortsätta öva och behålla dina framsteg över tid. Boka gärna en första session med någon av våra psykologer eller terapeuter för att se hur vi kan hjälpa dig.

Så tycker våra kunder

Mycket omtanke och empati. Förstod precis våra behov och önskemål. Rekommenderas verkligen.

Margaretha

ellen lindgren leg. psykolog

Skrivet av Ellen Lindgren

Ellen är leg. psykolog och arbetar med KBT, vid tillstånd som stress, ångest, depression, sömnproblem, kriser och trauma, med individer och par. Hon gör också neuropsykiatriska utredningar. Ellen har arbetat inom primärvård, psykiatri och forskning, bland annat vid Karolinska Institutet.