0771 - 22 21 21 Öppet dygnet runt
Hem / Platser / Uppsala / Kyrkor / Västeråkers kyrka

Västeråkers kyrka

Västeråkers kyrka i Uppsala

Beskrivningen av platsen har inhämtats in från publika källor vid de tillfällen som denna dokumenterats. Informationen kan därför vara fel eller ha ändrats sedan dess. Om så är fallet, vänligen meddela oss på [email protected]

Platsinformation

  • 90 platser
  • Toalett
  • Teleslinga

Veckoschema begravningstider

Våra rådgivare hjälper dig med begravning i Uppsala

Vi vet att du har många frågor just nu. Vad kostar det, hur väljer jag plats, vem gör vad och vad måste jag göra själv? Vi hjälper dig genom den svåra tiden som en begravning innebär.

Nuvarande kyrkobyggnad är uppförd av gråsten och tegel och består av ett rektangulärt långhus, ett smalare, rakt avslutat kor, ett vapenhus i söder samt en sakristia på korets norra sida. Byggnaden karaktäriseras av strävpelarna i hörnen och på långhusets långsidor, de vitputsade fasaderna och de branta, spånklädda sadeltaken.
Ärkebiskopsvisitationer 1302 och 1316 tyder på att det funnits en tidigare kyrka i Västeråker. I nuvarande kyrka finns en stenplatta som talar om att den uppfördes 1331 av fru Ramborg på Vik vars murade gravnisch finns i den norra korväggen. Kyrkan är i detta avseende unik eftersom det inte finns någon annan medeltida kyrka i Skandinavien som själv upplyser om byggår, byggherre, invigning m.m. Ett medeltida masverksfönster, numera igenmurat, finns bevarat i koret. Ribbvalven i långhus och kor är ursprungliga och saknar invändiga pelarstöd.
Vapenhuset kan ha uppförts samtidigt med kyrkan eller senare under medeltiden. Vapenhusvalvet är sekundärt och slogs under 1400-talet, tidigare fanns där ett treklöverformat tunnvalv av trä. 1829 fick fönstren sin nuvarande form. Medeltida kalkmålningar tillkom dels omkring 1330 och dels omkring 1500. Dessa överkalkades 1634 men togs fram igen 1870 och fylldes i med klara färger. Vid de ställen målningarna var svårtolkade lade konservatorn till egna motiv. Så har skett i nischen ovanför fru Ramborgs gravhäll där konservatorn har målat sörjande änglar.
År 1914 – 1916 genomfördes en större restaurering under ledning av Jon Sigurd Curman, bland annat revs läktaren och kyrkorummet fick en mer ursprunglig karaktär.