Fresta kyrka
Fresta kyrka i Upplands Väsby
Beskrivningen av platsen har inhämtats in från publika källor vid de tillfällen som denna dokumenterats. Informationen kan därför vara fel eller ha ändrats sedan dess. Om så är fallet, vänligen meddela oss på [email protected]
Platsinformation
- 190 platser
Veckoschema begravningstider
Våra rådgivare hjälper dig med begravning i Upplands Väsby
Vi vet att du har många frågor just nu. Vad kostar det, hur väljer jag plats, vem gör vad och vad måste jag göra själv? Vi hjälper dig genom den svåra tiden som en begravning innebär.
Fresta kyrka är rest i en runstensrik trakt. Jarlabankestenen, känd sedan 1600-talet, står vid den östra kyrkogårdsmuren i höjd med kyrkporten.
Kyrkogården har genom åren utvidgats i tre etapper och på den yngsta delen finns en vacker minneslund senast ombyggd och nyinvigd hösten 2014.
På den äldsta kyrkogården, i närheten av sakristian, vilar bland andra församlingsbon och psalmförfattaren Emmy Köhler, som skrev den välkända sången eller psalmen “Nu tändas tusen juleljus”.
Bygget av Fresta kyrka startade så tidigt som sent 1100-tal. Koret och sakristian är från 1200-talets förra hälft och är uppförda i romansk byggnadsstil.
Annars gick 1776 års restaurering hårdhänt fram över den gamla medeltidskyrkan då bland annat klocktornet uppfördes.
Figurmålningarna på väggarna har tillkommit vid 1400-talets mitt och kan identifieras med den s k Strängnässkolan. Orgeln närmast läktarbarriären är ett av landets äldsta bevarade orgelverk från sent 1600-tal. Den är tillverkad av Eric German, som lärt sig hantverket i Hamburg. Till Fresta kom orgeln 1788.
De äldsta föremålen i Fresta kyrka är dopfunten och ett processionskrucifix som båda är från 1200-talet. Dopfunten av sandsten är väl bevarad trots att den en tid har använts som blomsterurna på Odenslunda gård.
Processionskrucifixet som återfinns i sakristian är skulpterat i lind eller al och är format i romansk stramhet.
Det senmedeltida altarskåpet är inte placerat på sin ursprungliga plats vid altaret, utan hänger på kyrkans sydvägg. Detär tillverkat i Tyskland omkring 1470. Altarskåpets huvudmotiv är den s k apokalyptiska madonnan.
På utsidan av altarskåpets ena flygel finns ett motiv där Kristus uppenbarar sig på altaret för påven Gregorius, en av de fyra latinska kyrkofäderna. På den andra flygeln finns ett motiv med konungarnas tillbedjan.
Under 1900-talet kan nämnas restaureringen 1934 då de överkalkade målningarna togs fram, kalkstensgolvet vi ser idag lades in och kyrkan fick elektrisk uppvärmning.
1982 får kyrkan en nu huvudorgel som placeras bakom den gamla. Orgeln är byggd av Bruno Christensen & Sønner. I strid med Riksantikvarieämbetets beslut och kammarrättens dom tar församlingen 1991 upp en brandutrymningsväg i den medeltida sakristians västra vägg. 2012 får kyrkan ny fasadputs och målas om utvändigt med 1910 års gulvita kulör som förebild. 2014 konserveras altarskåp och antika inventarier.
Kyrkobyggnaden med dess föremål har en anrik historia. Men kyrkan är inte bara ett monument över vad som varit. Här samlas människor till gudstjänst, här döper man sina barn, älskande gifter sig och här tas farväl av de döda . Fresta kyrka är också förknippat med ett riktigt musikliv med ett flertal körer och där musikgudstjänster samlar många deltagare.