Vad är en bouppteckning?

När en person avlider måste en bouppteckning göras. Så säger lagen i Sverige. I bouppteckningen sammanställs den avlidnes tillgångar och skulder. Detta sker under en så kallad bouppteckningsförrättning av ett dödsbo.

Som dödsbodelägare – alltså som arvtagare – är man skyldig att göra bouppteckningen inom tre månader (90 dagar) från dödsfallet. Därefter har man ytterligare en månad (30 dagar) på sig att skicka in bouppteckningshandlingen till Skatteverket.

Det är främst den dödsbodelägare som stod den avlidne närmast och som därmed har störst inblick i dödsboet som är ansvarig att se till att bouppteckningsförrättningen blir av. Vanligen är denna person en maka/make eller sambo, men kan även vara ett vuxet barn, syskon eller en nära vän.

Dödsboets tillgångar ska i första hand finansiera begravningen. I de fall det saknas pengar till begravningen kan dödsbodelägarna göra en dödsboanmälan. På så sätt får den avlidne en värdig begravning, trots avsaknaden av ekonomiska medel.

Var den avlidne gift vid dödsfallet? Då ska också makans/makens tillgångar och skulder tas upp i bouppteckningen, vägas samman med den avlidnes tillgångar och skulder. Detta steg i processen kallas bodelning. Även sambor kan göra en bodelning i samband med bouppteckningen.

Det går att organisera bouppteckningen själv, men man kan inte vara förrättningsman åt det dödsbo man är delägare i. Det är inte heller helt okomplicerat att göra bouppteckningen. Många detaljer kan bli fel och då går den inte igenom. Lägg därtill det faktum att alla inblandade parter ska känna att bouppteckningsförrättningen har gått rätt och riktigt till.

Lavendlas kunniga jurister hjälper efterlevande att göra bouppteckningar i stort sett varje dag. De vet vad som måste göras för att en bouppteckning ska vara korrekt och finns här för stöttning under processen. Fyll i kontaktformuläret här nedanför för att få både juridisk rådgivning och praktisk hjälp.

Hjälpte det här svaret dig? Ja Nej