Hem / Begravning / Typer av begravningar / Judisk begravning

Judisk begravning

Den judiska begravningen leds av en rabbin och enligt traditionen bör gravsättningen ske snarast möjligt.

Den judiska religionen betraktas vara moderreligion till både kristendomen och islam.

Därför delar de judiska traditionerna vid dödsfall vissa likheter och moment med de två andra religionerna. Den judiska processen är dock mycket mer omfattande än den kristna.

Efter dödsfallet lämnas den döde av tradition aldrig ensam. Detta kan låta omständligt, men normalt begravs den döde väldigt snabbt efter sin död, jämfört med vad som annars ofta är fallet i Sverige.

Den som vakar över den avlidne kan exempelvis vara en familjemedlem eller nära vän.

judisk begravning

Det är en hel del procedurer som ska genomföras efter ett dödsfall om en nära har gått bort, såsom ens förälder, barn, livspartner eller syskon.

De närmast närstående mer eller mindre måste följa processerna, men även andra familjemedlemmar får delta i procedurerna.

Pojkar under 13 år och flickor under 12 år är undantagna kravet, då de ännu inte blivit vuxna.

Dessa procedurer genomförs inte heller då ett barn yngre än 30 dagar dött.

En judisk begravning ska ske snarast möjligt

Respekt ska visas för den avlidne, vilket resulterar i att kroppen ska begravas inom en dag eller snarast möjligt (cirka två dagar i Sverige) för att kroppen ska vara i bästa möjliga skick vid begravningen.

Det görs dock flera undantag från denna regel och det är ofta okej, till exempel om mer tid behövs för att hela familjen ska hinna samlas inför ceremonin.

Det är därför viktigt att snabbt ta kontakt med sin rabbin och med en begravningsbyrå som direkt kan börja planera och arrangera inför begravningen.

Den avlidne tvättas och kläs i vitt, oavsett kön och status, för att symbolisera att alla är lika inför döden.

Den döde bär kläder utan fickor, för att visa att denne inte tar med sig några materiella ting in i döden och att Gud inte dömer någon på grund av sin materiella status, utan på grund av dennes handlingar under livet här på jorden.

Balsamering undviks också om möjligt. I Sverige är det de olika landstingen som bestämmer när den döde ska balsameras så det är viktigt att hålla koll på detta, vilket vi även hjälper er med.

Den judiska begravningsceremonin i korthet

Själva begravningsceremonin sker i en synagoga eller direkt på begravningsplatsen.

Något personligt farväl eller visning av den döde är inte vanligt, då man anser det ohövligt att titta på någon som inte kan se tillbaka.

Kistan hålls av samma anledning stängd under ceremonin och visning görs endast i syfte att identifiera kroppen.

Den avlidne ska vila i en enkel kista av trä, helst utan delar av metall. Oavsett vilket val av kista familjen gör så betraktas valet alltid vara rätt och korrekt.

De traditionella ceremonierna sker oftast utan blomsterarrangemang. Detta har med tiden dock luckrats upp något och det är i dag okej med en kistdekoration eller andra blommor på kistan, förutsatt att rabbinen tillåter detta. Det är dock fortfarande ovanligt med större arrangemang runt omkring kistan.

Ceremonin består vidare av psalmer, högläsning ur Torah och berättelser om den avlidnes liv, som fokuserar på dennes goda sidor och hur stor saknaden nu är. Det kan vara en eller flera talare som delar med sig av sina minnen.

Gravsättningen i den judiska begravningsceremonin

Efter ceremonin i synagogan bärs kistan ofta ut på begravningsplatsen och gravsätts.

Graven fylls symboliskt av de anhöriga, med några spadar jord var, vilket enligt den judiska tron symboliserar den ultimata gesten av godhet bland de som deltar.

Gesten symboliserar godhet eftersom de närvarande gör detta trots att den avlidne inte bett dem om hjälp.

Den avlidne kan heller inte återgälda eller ens tacka dem för hjälpen. De anhöriga gör alltså detta utan något krav på motprestation, vilket anses som en väldigt fin gest.

Judendomen förespråkar att den avlidne ska jordbegravas och kremering accepteras därmed inte av de ortodoxa judarna. Det finns dock fler och fler, mer liberalt troende judar, som väljer att kremeras.

Det är inte säkert att alla rabbiner vill förrätta en ceremoni för dem som valt kremering, men det brukar vara okej så länge kremeringen görs efter ceremonin.

Den judiska sorgeprocessen i korthet

Förr i tiden rev de anhöriga upp sina kläder för att demonstrera sin sorg. Numera används oftast en separat tygbit som fästs på kläderna och därefter rivs upp. Den avlidnes barn river upp tyget på sin vänstra sida medan resten av de närmast sörjande river upp tyget på sin högra sida.

Detta är ett uttryck för sorg, och i de fall man ser någon med dessa rivna tygbitar så ska man alltid beklaga dödsfallet, oavsett om man känner personen i fråga eller ej.

När man river upp tyget uttalar man en speciell bön ”Dayan Ha’emet” som handlar om att vi människor inte kan förstå Guds plan och att det enda vi kan göra är att acceptera Hans dom.

Shiva är den första sorgetiden och pågår i sju dagar. Detta är en tid för att fokusera på det goda som den avlidne gjorde.

Den nästkommande sorgetiden, shloshim, pågår i 30 dagar från begravningsdagen. Under denna tid återgår man till sin vardag, man börjar arbeta och gå till skolan och lära sig leva utan den person som gått bort.

Yahrzeit är årsdagen efter begravningen, det är ofta även vid denna tidpunkt som gravstenen reses vid graven, även om den kan resas direkt efter den andra sorgetiden, shloshim.

Kan vi hjälpa dig?

Kontakta oss via formuläret så hör vi av oss till dig.

Mer läsning