1. Lavendla Juridik

Design- och mönsterskydd

Det är möjligt att juridiskt skydda en produkts utseende och form. Det immaterialrättsliga skyddet för utseende och form på en produkt kallas för mönsterskydd och regleras i Mönsterskyddslagen. Mönsterskydd brukar i dagligt tal också kallas för designskydd. 

En produkts utseende kan ha stort värde, inte minst ekonomiskt. Många gånger väljs en särskild produkt framför en annan just på grund av sin tilltalande design. Av detta skäl är det därför rekommenderat att söka om mönsterskydd, så att konkurrenter inte kan använda designen utan skaparens tillåtelse. Viss möjlighet finns att få skydd utan att ansöka om det, men det skyddet är inte lika omfattande och säkert som det skydd som kan uppnås genom registrering. Den som skapat ett mönster kallas för formgivare. Det är formgivaren som har rätt att registrera mönstret för att få mönsterskydd. Rätten till mönstret kan överlåtas genom avtal till någon annan än formgivaren. 

Vad kan skyddas med mönsterskydd?

Vitt skilda produkter kan erhålla mönsterskydd. Exempelvis kan såväl godis som fordon få mönsterskydd. Med mönster i mönsterskyddslagens mening avses en produkt eller produktdels utseende. Produktens utseende får sin karaktär genom sin utsmyckning, linjer, färger, konturer, former med mera. Mönsterskyddet får däremot inte omfattat detaljer i en produkts utseende som uteslutande är bestämda av produktens tekniska funktion. För att skydda tekniska lösningar får man vända sig till patenträtten

Hur erhåller man mönsterskydd för sin produkt och hur länge varar skyddet? 

Enligt huvudregeln uppkommer mönsterskydd genom registrering hos Patent- och registreringsverket. Efter registrering beviljats erhålls mönsterskydd i Sverige. Mönsterskyddet gäller i fem år från dagen för ansökan. Mönsterskydd kan förlängas till högst 25 år. 

För att mönsterskydd ska kunna uppkomma krävs det att mönstret är:

  • Nytt
  • Särpräglat

Att mönstret är nytt innebär att mönstret inte ska vara offentliggjort sedan tidigare, men det finns lättnader i nyhetskravet till skillnad för vad som gäller för patent. Den som skapat mönstret kan, trots att hen offentliggjort mönstret, inom ett år därefter ansöka om mönsterskydd (denna ettårsperiod kallas för grace period). Att mönstret ska vara nytt innebär också att det exempelvis inte är tillräckligt att enbart byta färg på ett redan befintligt mönster. För att mönstret ska anses särpräglat ska ska en kunnig användares helhetsintryck av designen skilja sig tillräckligt mycket från tidigare kända mönster. Med kunnig användare menas en person som har kunskap om liknande produktdesigner. 

Mönsterskydd kan inte heller erhållas om mönstret innehåller en annan skyddad rättighet som innehas av en utomstående, såsom ett varumärke eller ett upphovsrättsligt skyddat verk. För att få mönsterskydd innehållandes en annans immateriella rättighet krävs tillåtelse från den rättighetsinnehavaren först. Vidare får mönstret inte innehålla ett statsvapen, statsflagga eller strida mot god sed.

Ta hjälp av en jurist

Undrar du om din produkt kan få mönsterskydd? I vilka länder bör du söka mönsterskydd för? Vill du ha hjälp med ansökningsförfarandet? Misstänker du att någon gjort intrång i ditt mönsterskydd? Då kan det vara en god idé tala med en jurist. Juristen kan hjälp dig att få mönsterskydd såväl som andra relevanta immateriella rättigheter för din verksamhet. Om någon har gjort intrång i din skyddade mönsterrätt kan en jurist hjälp dig att kräva ersättning från den som begått intrånget, eller företräda dig i en tvist.

Immateriella tillgångar kan få enormt stora ekonomiska värden. Det är därför en god investering att se till så att du har fullgott juridiskt skydd för dina immateriella tillgångar. 

Mönsterskydd öppnar upp för affärsmöjligheter

Den exklusiva rätten att använda mönstret förhindrar inte enbart konkurrenter från att använda mönstret, utan ger mönsterskyddsinnehavaren möjlighet att licensiera ut mönstret eller sälja mönstret. Om skydd erhållits kan det också underlätta ifall mönsterskyddsinnehavaren önskar söka investeringspengar, då potentiella investerare kan känna sig trygga i det faktum att produktens design är juridiskt skyddad.  

Internationellt mönsterskydd och skydd utan registrering 

Mönsterskydd kan även uppkomma utan registrering enligt en EU-rättslig formgivningsförordning. Skyddet varar i tre år från offentliggörandet av mönstret och får verkan när mönstret blivit tillgängligt för allmänheten inom EU. Skyddet är inte lika omfattande som registrerat skydd. Det är därför alltid rekommenderat att registrera sin produkt för mönsterskydd. Mönsterskydd kan registreras inom hela EU genom att ansöka om mönsterskyddsregistrering hos European Union Intellectual Property Office (EUIPO). För att kunna få mönsterskyddet beviljat krävs att ovan nämnda krav om nyhet och särprägel är uppfyllda.

Om man vill ansöka för skydd i länder utanför EU, kan man ansöka om det hos World Intellectual Property Organization (WIPO). I ansökan anges de länder som man önskar få mönsterskydd i. Ibland uppkommer även upphovsrättsligt skydd för produkter. För upphovsrättsligt skydd krävs ingen registrering. 

Mönsterrättsinnehavaren har exklusiv rätt till mönstret

Den som har mönsterrätt får ensamrätt att använda mönstret. Ensamrätten innebär att innehavaren till ett skyddat mönster kan förhindra andra att använda det skyddade mönstret. Främst handlar det om att förhindra tillverkning och försäljning av produkter, där det skyddade mönstret ingår. Också annan typ av marknadsföring och lagerhållning samt import och export omfattas av ensamrätten och kan förhindras av ensamrättsinnehavaren. 

Viss användning av skyddat mönster är tillåten trots mönsterskydd

Mönsterrättsinnehavaren kan inte förhindra privat användning av det skyddade mönstret om användandet sker utan vinstsyfte. Den typen av användande omfattas inte av mönsterskyddet. Därtill får även mönstret till viss del användas vid citering och i undervisning förutsatt att de sker i enlighet med god sed. 

Vilka juridiska konsekvenser kan aktualiseras vid intrång i mönsterskyddet? 

Immateriella rättigheter får sitt värde genom att de skyddas juridiskt. Sanktionsreglerna avseende ekonomisk ersättning och straff liknar varandra för patent, varumärken, mönsterskydd och upphovsrätt. 

Ekonomisk ersättning vid intrång i ensamrätt

Vid intrång i en ensamrätt har innehavaren av ensamrätten rätt till ersättning av den part som begått intrånget. Det spelar ingen roll om intrånget skett med uppsåt eller av oaktsamhet. Den part som begått intrånget ska betala skälig ersättning till innehavaren av ensamrätten. Har intrånget skett med uppsåt eller oaktsamhet kan ersättningen bestämmas till ett högre belopp. 

Vid beräkningen av ersättningens belopp tas det hänsyn till bland annat: 

  • Rättighetsinnehavarens uteblivna vinst.
  • Den vinst som den som begått intrånget gjort.
  • Skada på immaterialrättens anseende.
  • Ideell skada.
  • Rättighetsinnehavarens intresse av att intrång inte begås. 

Straffrättsliga sanktioner för den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet gjort intrång i en immaterialrättighet

Normalt utgår böter för den som av uppsåt eller grov oaktsamhet gör intrång i en ensamrätt. Intrånget kan i allvarligare fall också leda till fängelse. Domstolen kan i vissa situationer besluta att immateriell egendom som använts brottsligt, förverkas. Domstolen kan också meddela ett förbud mot fortsatt användning av den immateriella rättigheten. Beslutet kan förenas med vite, vilket betyder att den som fortsätter göra intrång kan bli tvungen att betala ersättning till staten.