1. Lavendla Juridik

Guide: Arvskifte av olika tillgångar

Att ärva tillgångar kan väcka en del frågetecken. Hur går man tillväga vid arvskifte av olika tillgångar som när man till exempel ärver en bil?

Arvskifte av olika tillgångar

Antagligen är det mest vanligt att ens tillgångar är låsta i någon slags egendom, i t.ex. ett hus eller aktier. Det är relativt sällsynt att ens förmögenhet endast består av rena kontanter eller pengar på banken. Numera sker därför många arvskiften av olika tillgångar, vilket kan leda till en del frågetecken. Vad ska man göra med egendomen man fått i arv? Hur sker ägarbyte och ansökan om lagfart? Vad händer med aktierna? Kan man ärva skulder? I det följande förklarar vi allt som rör arvskifte av olika tillgångar.

 

Arvskiftet är det sista steget i dödsboförvaltningen

Arvskiftet är det sista steget som dödsbodelägarna ska genomföra. Dessförinnan ska en del moment ha avslutats, bl.a. bouppteckningen och boutredningen, som syftar till att betala dödsboets skulder samt utreda hur arvet efter den avlidne ska fördelas. I samband med arvskiftet skiftas dödsboet och löses upp, vilket gör arvskiftet till det sista steget i dödsboförvaltningen. Arvsfördelningen resulterar slutligen i en arvskifteshandling där det framgår hos vem arvet hamnar och är ett bevis på att dödsbodelägarna nått en gemensam överenskommelse. 

 

Partiellt arvskifte: En del av tillgångarna i dödsboet skiftas

Dödsbodelägarna kan komma överens om ett partiellt arvskifte. Det innebär att dödsbodelägarna låter dödsboet leva kvar, eftersom endast en del av tillgångarna i dödsboet skiftas ut. Det är fullt möjligt med partiella arvskiften eftersom det inte finns någon tidsgräns för när arvskifte måste ske. Det kan i verkligheten därför gå hur lång tid som helst innan arvskifte sker, även om det inte är särskilt praktiskt.

Ett vanligt exempel på ett partiellt arvskifte är att dödsbodelägare låter aktier ligga kvar i dödsboet för att i framtiden dela på eventuella vinster vid försäljning. Partiella arvskiften förekommer också i de situationer när den avlidne haft ett företag som hamnar i dödsboet. I några fall önskar dödsbodelägarna driva företaget vidare och i andra fall kan det ta tid att låta företaget avvecklas.

 

Arvskifte av fastighet kräver ansökan om lagfart

Den arvinge eller testamentstagare som får en fastighet genom arvskiftet ska ansöka om lagfart. Ansökan sker inom tre månader från och med arvskiftet och görs hos Lantmäteriet. Stämpelskatt behöver inte betalas när lagfarten övergår till en ny person till följd av arv eller testamente. Däremot betalas en expeditionsavgift om 825 kr. 

Om det bara finns en dödsbodelägare ska lagfartsansökan innehålla (förutom själva ansökningsblanketten) en bestyrkt kopia av den bouppteckning som registrerats hos Skatteverket. När det finns flera dödsbodelägare måste även arvskifteshandlingen bifogas lagfartsansökan.

Den som fått en fastighet i egenskap av universell testamentstagare, det vill säga en testamentstagare som har rätt till en bestämd andel av dödsboets värde, måste vid ansökan om lagfart bifoga testamentet i original. Ansökan måste också innehålla ett bevis på att testamentet vunnit laga kraft. I de fall fastigheten utgör ett så kallat legat (specifik egendom som ska tillfalla en särskild person), måste ansökan om lagfart dessutom innehålla en kopia av arvskifteshandlingen som visar att fastigheten överlämnats till personen ifråga. Anledningen till varför man behöver bifoga dessa handlingar i ansökan beror på att de utgör bevis på att man är rätt person att ta över fastigheten. Handlingarna kallas med en juridisk term för fångeshandling. 

 

Arvskifte av bostadsrätt kräver ansökan om medlemskap i föreningen 

Ägarbyte sker inte automatiskt i samband med att någon avlider och det är därför viktigt att ägarbytet anmäls och att lån löses ut eller flyttas över. De flesta människor har lån på bostadsrätter, hus och andra fastigheter. Genom kontakt med banken kan lånen samlas, lösas ut eller flyttas över till den nya ägaren. För att ta över en bostadsrätt krävs dessutom att man ansöker om medlemskap i bostadsrättsföreningen där antingen en arvskifteshandling, bodelningsavtal eller den avlidnes testamente bifogas. En av dessa handlingar visar att man har rätt att överta bostaden och är en fångeshandling.

 

Arvskifte av aktier och fonder

Om den avlidne ägt aktier eller fonder ingår dessa i kvarlåtenskapen och ska delas ut. Det är upp till dödsbodelägarna att besluta hur man vill hantera värdepapperen. Det går att sälja aktierna eller att överlåta aktierna genom att byta ägare. Vilket av alternativen som väljs är helt fritt och avgörs av dödsbodelägarna sinsemellan. Vid en försäljning av aktier eller fonder måste skatt betalas ifall man går med vinst, s.k. kapitalvinstskatt, också kallad reavinstskatt (läs mer nedan). 

 

Arvskifte av företag: Vem ärver och vad händer med företaget?

Vem som ärver och vad som händer med ett företag efter att dess ägare avlidit skiljer sig åt beroende på bl.a. levnadssituation och testamente. I det följande ställer vi upp fyra typsituationer

Dödsbodelägare kan driva företaget vidare eller vänta på avveckling

Dödsbodelägare kan välja att göra ett partiellt arvskifte eller att inte skifta dödsboet alls (s.k. oskiftat dödsbo). Om dödsbodelägarna väljer att driva företaget vidare avtalar man om “samlevnad i oskiftat dödsbo” och dödsboet förvaltas vidare. I andra fall kan man låta dödsboet vara oskiftat fram tills att företaget helt och hållet avvecklats, vilket är vanligare vid större företag. 

Ett testamente som reglerar företaget finns

I många fall har den avlidne uttryckt en önskan om vem som ska ärva företaget eller om/hur det ska drivas vidare. Om man exempelvis önskar att gemensamma barn ska ärva företaget får det nämnas i testamentet, annars går det till efterlevande make/maka. 

Företag ingår i en bodelning mellan makar

Om företaget är enskild egendom kommer efterlevande make/maka ändå ärva företaget innan gemensamma barn, såtillvida inget annat avtalats. Den efterlevande maken/makan förfogar över företaget fritt, men inte fullt ut. Särkullbarn har däremot alltid rätt till arv från sin avlidne förälder direkt. Konsekvensen kan bli att särkullbarnet ärver hela företaget eller att särkullbarnet och efterlevande make/maka blir samägare, vilket inte alltid är önskvärt.

Företag ingår inte i en bodelning mellan sambor som dessutom saknar arvsrätt.

Mellan sambor är det bara samboegendom som delas lika och därför kommer ett företag aldrig att ingå i en bodelning. Sambor har ingen lagstadgad arvsrätt och företaget hamnar inte heller på det viset hos efterlevande sambo.

 

Arvskifte av fordon

Ifall den avlidne efterlämnar ett fordon, t.ex. en bil eller båt, krävs anmälan av ägarbyte. Anmälan behöver skrivas under av en dödsbodelägare eller någon annan som representerar dödsboet. Anmälan sker hos transportstyrelsen

 

Arvskifte av gemensam hyresrätt

Ifall den avlidne haft en gemensam hyresrätt med någon som avser att bo kvar är det viktigt att detta framkommer på hyreskontraktet som får ändras. Det sker genom kontakt med hyresvärden. 

 

Arvskifte när skulderna överstiger tillgångarna

Om det saknas pengar i dödsboet för att täcka begravnings- och bouppteckningskostnaderna hjälper socialförvaltningen till med finansieringen under vissa förutsättningar. Det är socialförvaltningen i den avlidnes hemkommun som bistår och gör en dödsboanmälan, vilket ersätter bouppteckningen. Läs mer om begravningshjälp och dödsboanmälan här.

 

Prioriterade kostnader när skulderna överstiger tillgångarna

Det är inte ovanligt att det finns pengar på ett bankkonto som räcker till att betala både begravningen och bouppteckningen, men att skulderna totalt sett är större än tillgångarna. I dessa fall måste kostnaderna som uppstår prioriteras. De medel som finns på dödsdagen ska i första hand användas till begravningen, som är en så kallad prioriterad kostnad. En bouppteckning måste i dessa fall också förrättas. Efter bouppteckningen kan det finnas möjlighet till en ackordsuppgörelse mellan dödsboets samtliga fordringsägare, alternativt att dödsboets försätts i konkurs.

 

Ärver man skulder vid ett dödsfall?

Ärver barn sina föräldrars skulder? Ärver man skulder om man är gift? Svaret är att skulder inte ärvs, såtillvida att skulderna inte är gemensamma. Arvingar är därmed inte skyldiga att betala den avlidnes skulder eftersom man enligt svensk lag inte kan ärva skulder. I dessa fall är det dock extra viktigt att den avlidnes autogiron exempelvis avslutas. 

Om den avlidne själv stått och ansvarat för olika skulder och lån så “kvittas” skulderna mot tillgångarna i dödsboet. Om tillgångarna inte räcker till kommer ingen att ärva den resterande delen eftersom skulden skrivs av och försvinner i samband med att innehavaren avlidit. Detta gäller även om den avlidne har arvingar, t.ex. barn eller föräldrar som har rätt till arvet. På samma vis blir det också om den avlidne efterlämnar en make/maka om skulden avser den avlidne. I de fall det finns gemensamma lån eller skulder blir innehavarna dock solidariskt ansvariga för skulden. 

Arvskifte: Värdering av fastighet och andra tillgångar

De värden som står i bouppteckningen är oftast värden som inte används vid arvskiftet. Det beror på att dödsboets värde kan ha minskat eller ökat under tiden från bouppteckningen till när arvet faktiskt fördelas ut. Värdet i dödsboet kan ha ökat till följd av aktieutdelning eller för att en skuld äntligen betalats. Värdet kan också ha minskat till följd av utbetald lön till skiftesman och aktieinnehav kan ha gått ner. Mycket kan hända kring dödsboet och det är därför värderingen utgår från dagen för arvskiftet. 

Det är det verkliga värdet, oftast marknadsvärdet, som läggs till grund för arvskiftet. Det finns dock inget som hindrar delägarna att använda andra värden så länge de är överens. Det går alltså att skifta dödsboet utifrån en egen fri värdering. 

5 tips vid värdering av tillgångar!

  1. Om arvskifte av fastighet sker är det viktigt att ta hänsyn till eventuella nyttjanderätter eftersom det kan påverka värdet (exempelvis arrende, hyra, rätt att avverka skog, ta väg m.m).
  2. Kontrollera på om det finns dolda skatteskulder på egendomen.
  3. När det gäller aktier, fonder och andra värdepapper rekommenderar vi att beakta framtida kapitalvinstskatt.
  4. Kapitalvinstskatt betalas likaså vid försäljning av fastigheter, hus och bostadsrätter och här kan också finnas tidigare uppskovsbelopp att beakta.
  5. Det går att utgå från värderingen i bouppteckningen under förutsättning att noggrann värdering skett och att värdet inte förändrats märkbart.

Reavinst vid försäljning av fastighet och aktier: så går det till! 

Reavinsten (kapitalvinsten) är den vinst man gör när en tillgång säljs eller på annat sätt överlåts. Det är skillnaden mellan det värde som tillgången köptes för och det pris man får vid en försäljning. När det gäller arv har man ju inte “köpt” tillgången och därför använder man det belopp som arvlåtaren köpte tillgången för. På så vis kan man räkna ut kapitalvinsten som sedan ska beskattas. 

Reavinst vid arvskifte av fastighet

Arvskiftet i sig leder inte till någon skatt eftersom fastigheten inte säljs. Dock är fastigheten “belastad” med en dold kostnad, som kommer att utlösas den dag arvtagaren väljer att sälja fastigheten. Det är därför klokt att man värderar fastigheten till marknadsvärdet minus uppskattad skatt och mäklaravgifter. På så vis blir arvskiftet så rättvist som möjligt mellan arvtagarna.

Exempel: arvskifte av fastighet mellan syskon

Anna ska bli utköpt av sina syskon som en del av arvskiftet och Anna kommer därför inte betala reavinstsskatt. Istället kommer syskonen överens om kostnaderna som kommer uppstå vid en framtida försäljning (dra av skatt och mäklarkostnader). Kostnaderna uppkommer först i samband med försäljning.

Låt oss säga att Anna blir utköpt från fastigheten efter att arvskifte skett. Syskonen är ju då samägare till fastigheten och reavinsskatt ska betalas av Anna eftersom det sker som en “vanlig” försäljning.

Vilket av ovanstående alternativ är bäst? Ekonomiskt och skattemässigt är alternativen relativt lika. Det blir dock ett ytterligare moment om man väljer att skifta fastigheten först och sedan gör en överlåtelse. Det kan ge mer arbete vid registrering och deklaration vid försäljning.

Reavinst vid arvskifte av aktier och fonder

Om dödsbodelägarna väljer att direkt sälja aktier/fonder från dödsboet och även går med vinst, rekommenderar vi att ha ett konto i dödsboets namn där den aktuella summan för skatten som ska betalas in finns. Det är dock först året därpå man betalar kapitalvinstskatt, men ett sådant konto underlättar för dödsbodelägarna. 

Både vid en direkt försäljning och överlåtelse tas anskaffningsutgiften över, d.v.s. summan som den avlidne köpte aktierna för. Anskaffningsutgiften ligger till grund för beräkning av eventuell kapitalvinstskatt som betalas i samband med försäljning.

 

Dödsbodelägare kan betala arvskifteslikvid

För att åstadkomma en rättvis fördelning av arvet krävs ibland att en dödsbodelägare behöver betala ersättning till övriga dödsbodelägare. Det beror på att arvsfördelningen inte alltid överensstämmer med det man egentligen har rätt till. Det kan exempelvis ske om någon tillskiftas ett hus som är mer värt än vad man har rätt att få i arv. Ersättningen kallas för arvskifteslikvid och är en del av arvet, både för den som betalar och den som får betalt.