Legatarie
En legatarie är den som får ärva ett legat. Legatet är en specifik sak eller en särskild summa pengar. En legatarie blir inte dödsbodelägare, deltar inte i skötseln av dödsboet och behöver vanligtvis inte vänta på arvskifte för att få legatet. Det är bland annat det som skiljer en legatarie från en universell testamentstagare.
Kvarlåtenskap – saker och förmögenhet
Den avlidnes kvarlåtenskap kan variera i storlek och kan avse både specifika saker och en viss förmögenhet. I ett testamente kan testatorn bestämma vad som ska ske med ägodelarna som lämnas vid framtida bortgång.
Det som den avlidne lämnar kallas för kvarlåtenskap och lagen, ärvdabalken, begränsar delvis den avlidne att besluta om sina tillgångar.
I det följande klargörs vad en legatarie är och hur detta skiljer sig från universella testamentstagare samt arvingar. Dessa begrepp blir aktuella när egendom ges bort i testamente, vilket kan ske på olika sätt.
Viktigt att tänka på om testamente
Möt våra jurister
Vi har jurister och boutredare i hela Sverige med olika inriktning och kompetens. Visa alla här.
Topp 5 viktiga saker att veta om legat och legatarie
- Legat är en specifik summa eller specifik sak som lämnas till en viss person genom ett testamente.
- Legatarie är den person som får ärva ett legat.
- Det finns två former av legat, där saklegat har företräde framför penninglegat.
- Legatarier kan få ut sin del innan arvskiftet och tillhör inte dödsbodelägarna.
- Legatarier skiljs åt från andra arvingar och universella testamentstagare.
Exempel på legatarie och legat
A avlider och har i testamente skrivit att B ska få A:s klocka. A har också skrivit i sitt testamente att B ska få en summa om 10 000 kr av A. B är alltså legatarie. Klockan och de 10 000 kr B får av A är båda legat.
Det är skillnaden mellan en legatarie och en universell testamentstagare
En universell testamentstagare är den som istället får en andel av den avlidnes kvarlåtenskap. Det kan röra sig om en viss andel, hela kvarlåtenskapen eller överskottet av tillgångarna. En universell testamentstagare är också dödsbodelägare och sköter om dödsboet.
En universell testamentstagare får därför inte ett utpekat föremål eller en specifik summa som legatarien får. Istället tar en universell testamentstagare emot en angiven del av kvarlåtenskapen. Om det finns två universella testamentstagare kan de exempelvis tilldelas halva kvarlåtenskapen var.
Vi kan hjälpa dig
Fyll i formuläret så återkommer vi kostnadsfritt så snart som möjligt.
Vad är skillnaden mellan legatarie och arvinge?
En arvinge är den som enligt lag ärver den avlidne och utgörs av efterlevande make och släkt. Den avlidnes arvingar delas in i tre arvsklasser, den så kallade arvsordningen, och beroende på vilka som är i livet sker fördelningen efter detta.
Den första arvsklassen har bäst rätt till arvet och om ingen är vid liv i den första arvsklassen flyttas arvet till den andra arvsklassen och slutligen den tredje. Den första arvsklassen består av bröstarvingar, barn, barnbarn och så vidare. Den andra arvsklassen består av bland annar föräldrar och syskon och till sist består den tredje arvsklassen bland annat av mor- och farföräldrar.
Observera! Den avlidne kan besluta att arvet inte ska ske enligt ovanstående ordning genom att skriva ett testamente.
Legatet delas ut först och legatarien behöver inte invänta arvskifte
Det finns några skillnader mellan hur arvet fördelas när vi talar om legatarier, arvingar och universella testamentstagare. Innan arvingar och universella testamentstagare får sina andelar ska legatet först ges till legatarien.
När andelarna enligt testamentet räknas ut tas ingen hänsyn till legatet eftersom det ges ut först. Det innebär att legatarier vanligtvis inte behöver vänta på arvskiftet, det vill säga när arvet delas ut till dödsbodelägarna. För att arvskifte ska ske krävs det nämligen att vissa krav är uppfyllda enligt lag och några exempel på sådana regler och krav är att testamentet vunnit laga kraft samt att bodelning skett.
Legatarien får därmed legatet ur dödsboet i första hand och det belastar därför inte arvinges eller universell testamentstagares rätt till arv.
Det finns två olika former av legat
Legat kan ges i två former:
- En viss summa pengar, så kallat penninglegat
- En viss specifik sak, så kallat saklegat.
När arvet fördelas är det legaten som ska ges ut först och i vissa situationer behöver vi skilja på saklegat och penninglegat. Om penninglegat inte getts ut inom fyra månader från och med testatorns död, kan legatarien begära ränta.
Om saklegatet inte finns kvar i dödsboet finns ingen rätt för legatarien
Ibland kan saklegat som förekommer i testamentet sålts, försvunnit eller getts bort innan dödsfallet. När en legatarie har rätt till saklegat, men föremålet, till exempel en tavla, inte längre finns kvar, kan föremålet uppenbarligen inte ges ut. Det går inte att ge bort något som man inte äger. Legatarien får då ingen rätt till föremålet och kan inte heller begära ersättning från dödsboet.
Vad händer om tillgångarna inte räcker?
I andra situationer kan den avlidne bestämt att flera legat ska ges till flera personer. Ibland är det inte möjligt att genomföra alla legat på grund av att tillgångarna i verkligheten inte räcker.
Exempel
A avlider och lämnar 1 000 000 kr i dödsboet. A har två barn, bröstarvingar, som får 450 000 kr var i enlighet med A:s testamente. I A:s kvarlåtenskap finns, efter att barnens arv räknats av, 100 000 kr kvar.
A har i sitt testamente skrivit att B ska få 100 000 kr, penninglegat. A har också skrivit att C ska få 50 000 kr, penninglegat. A har slutligen bestämt att D ska få en klocka, saklegat. Det finns dock inte tillräckligt mycket kvar av A:s tillgångar för att ge ut legaten.
Saklegat har företräde penninglegat
I en sådan situation som ovan, där den avlidnes tillgångar inte räcker för att uppfylla samtliga önskemål i testamentet, har saklegat, klockan, företräde penninglegat, 100 000 kr och 50 000 kr. Klockan ges alltså ut först. Beloppen sätts sedan ned efter sina olika värden och minskas proportionellt.
Rätten till legatet kan upphöra i två fall
1. När legatarien inte tar till vara sin rätt
Rätten till föremålet eller värdet kan upphöra om legatarien inte kräver legatet inom tio år från och med att den avlidne gått bort. Ibland kan legatet dock komma med speciella krav, till exempel att legatet ska ges ut först efter fem års tid efter dödsfallet. Tio års-perioden räknas då från tidpunkten legatet skulle getts ut.
Om legatarien inte uttrycker att han eller hon vill ha legatet kan Skatteverket, på ansökan av annan, bestämma att rätten måste göras gällande inom sex månader. Det är vanligtvis den som står näst på tur till legatet som ansöker hos Skatteverket. Om tidsperioden på sex månader löper ut har den ursprunglige legatarien inte längre rätt till legatet.
2. När legatarien är okänd för övriga testamentstagare
Om en legatarie är okänd eller ifall det inte går att hitta legatarien vid bouppteckningen ska det anmälas till Skatteverket. De som tar hand om den avlidnes dödsbo, normalt dödsbodelägare, är de som ska anmäla detta till Skatteverket. Ibland finns dock en utsedd testamentsexekutor eller boutredningsman som fått i uppdrag att sköta dödsboet.
Efter anmälan till Skatteverket får det dröja max fem år för legatarien att ta tillvara sin rätt, annars går rätten till legatet förlorad. Att en okänd legatarie finns hindrar dock inte arvet från att skiftas ut i resterande form.
Kontakta Lavendla Juridik
Har du frågor kring legatarie? Vi på Lavendla hjälper dig. Vi finns här för att svara på dina frågor och funderingar kring allt som rör legatarie.
Lavendla Juridik finns i hela Sverige
Stockholm, Göteborg, Malmö eller en annan ort, oavsett var i landet du befinner dig finns Lavendla Juridik här för dig. Du väljer själv hur du vill mötas, via telefon, online eller i ett personligt möte.