1. Lavendla Juridik

Varumärkesskydd

Ett företags varumärke är ofta av stort värde för företagets verksamhet. Varumärket är bland det första som företag och konsumenter stöter på när de kommer i kontakt med ett företags produkter och tjänster. Varumärket är ett slags kännetecken för företagets produkt eller tjänster. Genom varumärket kan företaget särskilja sig från konkurrenter. Därtill kan konsumenter och företag komma att bygga en relation till varumärket och bli återkommande kunder, om de tjänster och produkter som företaget producerar tilltalar köparna. De väljer då företagets varumärke framför andra aktörers. 

Det är inte ovanligt att företag investerar ansenliga resurser i exempelvis marknadsföring för att nå ut med sitt varumärke. Många köper vissa produkter just på grund av att de känner till varumärket och är nöjda med de produkter och tjänster som de köpt av företaget sedan tidigare. I och med de ekonomiska värden som varumärken kan generera för företag är det viktigt att juridiskt skydda sina varumärken. Genom att skydda sina varumärken juridiskt, kan man förhindra konkurrenter från att använda dessa. 

 

Vad innebär varumärkesskydd?

Det enklaste och mest effektiva sättet att skydda sitt eller sina varumärken är genom att göra en varumärkesregistrering hos PRV (Patent- och registreringsverket). Registrering kan göras för att erhålla skydd i Sverige. Varumärkesskydd i Sverige kostar mellan tvåtusen till sextusen kronor men kan bli högre. Varumärken regleras i varumärkeslagen (VML).  Rätten till företagsnamn regleras i lagen om företagsnamn. Skillnaden mellan VML och lagen om företagsnamn är att VML skyddar varumärken för specifika produkter och tjänster medan lagen om företagsnamn skyddar företagets namn. Namn på företaget och företagets olika varumärken behöver inte vara samma. 

 

Varumärkesrätten internationellt

Det finns också möjlighet att få internationellt skydd för sitt varumärke, till exempel i EU. För att få skydd i EU görs registrering för varumärket hos European Union Intellectual Property Office (EUIPO). Det är också möjligt att få skydd bortom EU genom World Intellectual Property Organization (WIPO). EU:s lagstiftning på immaterialrättens område har implementerats i medlemsstaterna vilket gör att lagstiftningen inom immaterialrätt liknar varandra mellan medlemsstaterna. Internationellt har också immaterialrätten fått liknelser länder emellan genom Pariskonventionen (TRIPs-avtalet). 

Nedan presenteras hur varumärkesrätten fungerar och hur varumärkesskydd uppnås i Sverige. 

 

Vad kan utgöra ett varumärke och vad kan skyddas?

Ett varumärke kan till exempel bestå av figurer, ord, siffror, ljud, slogans, bokstäver med mera. Även produktens utformning eller förpackning kan utgöra ett varumärke. Världskända varumärken är exempelvis Coca-Cola, Apple, Samsung, IKEA och Nike.

Vad krävs för att kunna juridiskt skydda ett varumärke?

Det går att erhålla juridiskt skydd för varumärken på två sätt:

  1. Genom registrering hos PRV.
  2. Genom inarbetning.

Inarbetning innebär kortfattat att varumärket blivit tillräckligt känt hos den kundkrets (omsättningskretsen) som varumärket riktar sig till, så att det fungerar som ett kännetecken. Desto kändare varumärket är desto starkare skydd får det. Det mest effektiva sättet att skydda sitt varumärke är genom registrering hos PRV. För att överhuvudtaget kunna få skydd krävs det att varumärket har särskiljningsförmåga

Vad innebär särskiljningsförmåga?

Ett varumärke har särskiljningsförmåga om det kan särskiljas från andra aktörers tjänster och produkter. Enligt huvudregeln får ett varumärke inte endast bestå av en beskrivning av den typ av produkt eller tjänst som företaget säljer. Om en aktör exempelvis säljer båtar kan inte varumärket vara “BÅT”. Detta eftersom alla som säljer båtar måste få använda ordet båt i sin verksamhet.

Enbart beskrivningar av följande anses också sakna särskiljningsförmåga:

  • Kvalitet.
  • Kvantitet.
  • Avsedd användning.
  • Värde.
  • Geografiskt ursprung.

Ovanstående typer av beskrivningar är för allmänna och beskrivande och saknar därför särskiljningsförmåga. Därav kan sådana varukännetecken enligt huvudregeln inte få juridiskt skydd. Det är också möjligt att ett varukännetecken förvärvar särskiljningsförmåga genom att ett beskrivande ord uppfattas som ett varumärke. Det kallas för förvärvad särskiljningsförmåga. Trots det är det rekommenderat att undvika ord som är av beskrivande art för företagets produkt eller tjänst. 

Oavsett särskiljningsförmåga kan det finnas registreringshinder. Så är fallet om varumärket till exempel strider mot lag eller är vilseledande för allmänheten. Registreringshinder föreligger också om varumärket är förväxlingsbart med andra skyddade immateriella rättigheter. 

Det är rekommenderat att registrera sina varumärken istället för att förlita sig på inarbetning

Det finns flera fördelar med att registrera sitt varumärke. Bland fördelarna kan nämnas: 

  • Företaget kan marknadsföra sin produkter med symbolen ® (registered trademark symbol). Symbolen visar att varumärket är registrerat och varumärkesskyddat vilket kan hjälpa till att ge ökat förtroende och respekt för varumärket.
  • Företaget skyddas från att andra aktörer registrerar förväxlingsbara varumärken.
  • Företaget behöver inte bevisa inarbetning för att skyddet ska få verkan, vid eventuell tvist. 

 

Ett varumärke som uppfattas som beskrivande för en produkt kan tappa sitt skydd

Om ett ord uppfattas som en beskrivning av en produkttyp, istället för att uppfattas som ett varumärke, kan det juridiska skyddet upphöra att gälla för varumärket. Det kallas för degeneration, vilket är väldigt negativt för den som äger varumärket. Exempel på varumärken som genomgått degeneration är dynamit och nylon, ord som numera kan användas av samtliga företag och aktörer. Fler exempel på degenererade varumärken finns här.

Risken för degeneration är särskilt hög för nya typer av produkter där det inte tidigare har etablerats något ord för produkttypen. Den dominerande aktörens namn på produkten är särskilt utsatt för degeneration. För att undvika degeneration kan ® och(står för Trade Mark och kan användas om företaget anser att varumärket är inarbetat) användas bredvid varumärket för att tydliggöra att det är ett skyddat varumärke.

Varumärken kan säljas och licensieras ut

Innehavaren av ett varumärke kan sälja eller licensiera ut sitt varumärke. Licensiering av varumärke är vanligt förekommande i franchise-sammanhang, där ett företag betalar ett annat företag för att använda ett affärskoncept.  

Hur omfattande är det juridiska skyddet för registrerade och inarbetade varumärken och hur länge varar det?

Innehavaren av ett varumärke som uppnått skydd genom registrering eller inarbetning, får ensamrätt till varumärket. Ensamrätten innebär att innehavaren kan förhindra att andra obehörigen använder varumärket som ett kännetecken för sina egna produkter och tjänster. Skyddet omfattar såväl identiska varukännetecken som förväxlingsbara kännetecken för liknande typer av varor eller tjänster. 

Kända varumärken har ett starkare skydd och har ofta möjlighet att hindra aktörer från att använda ett varumärke oavsett om varorna och tjänsterna är liknande rättighetsinnehavarens egna. För att det ska gå att förhindra en aktör från att använda varumärket i en sådan situation är att det annars finns risk för att andra aktörer kan snylta på det kända varumärkets anseende, eller att användningen skulle kunna skada varumärkets anseende. Till exempel om en aktör skulle börja sälja kläder med Coca Cola logo. 

Ett varumärke som har registrerats hos PRV gäller i tio år och kan förnyas ett obegränsat antal gånger under förutsättning att en avgift betalas till PRV. Ett inarbetat varumärke har skydd så länge kundkretsen har kännedom om märket. 

Juridiska åtgärder vid varumärkesintrång

Immateriella rättigheter får sitt värde genom att de skyddas juridiskt. Sanktionsreglerna avseende ekonomisk ersättning och straff liknar varandra för patent, varumärken, mönsterskydd och upphovsrätt. 

Ekonomisk ersättning vid intrång i ensamrätt

Vid intrång i en ensamrätt har innehavaren av ensamrätten rätt till ersättning av den part som begått intrånget. Det spelar ingen roll om intrånget skett med uppsåt eller av oaktsamhet. Den part som begått intrånget ska betala skälig ersättning till innehavaren av ensamrätten. Har intrånget skett med uppsåt eller oaktsamhet kan ersättningen bestämmas till ett högre belopp. 

Vid beräkningen av ersättningens belopp tas det hänsyn till bland annat: 

  • Rättighetsinnehavarens uteblivna vinst.
  • Den vinst som den som begått intrånget gjort.
  • Skada på immaterialrättens anseende.
  • Ideell skada.
  • Rättighetsinnehavarens intresse av att intrång inte begås. 

Straffrättsliga sanktioner för den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet gjort intrång i en immaterialrättighet

Normalt utgår böter för den som av uppsåt eller grov oaktsamhet gör intrång i en ensamrätt. Intrånget kan i allvarligare fall också leda till fängelse. Domstolen kan i vissa situationer besluta att immateriell egendom som använts brottsligt, förverkas. Domstolen kan också meddela ett förbud mot fortsatt användning av den immateriella rättigheten. Beslutet kan förenas med vite, vilket betyder att den som fortsätter göra intrång kan bli tvungen att betala ersättning till staten.