1. Lavendla Juridik

Patentskydd

Patent är ett immaterialrättsligt skydd för uppfinningar som leder till en exklusiv ensamrätt till uppfinningen. Patentinnehavaren kan därför  förhindra konkurrenter från att använda uppfinningen eller så kan patentinnehavaren få betalt när andra använder uppfinningen. För att få patent för sin uppfinning i Sverige krävs en en ansökan om patent hos Patent- och registreringsverket (PRV). 

Patentskydd

Vilka uppfinningar kan få patent?

För att få patent krävs att uppfinningen dels är ny och dels erbjuder en teknisk lösning på ett problem. Historiskt sett finns flera svenska patentinnehavaren, bland annat Alfred Nobel (uppfinnare av dynamit) och Per-Ingvar Brånemark (medicinsk användning av titanskruv).

Enligt patentlagen kan en uppfinning som kan tillgodoräknas industriellt kvalificera sig för patent. Någon närmare konkretisering av begreppet ges inte i patentlagen, men en utgångspunkt är att uppfinningen ska vara en teknisk lösning på ett problem.

Vidare talas det om att uppfinningen ska ha teknisk karaktär, teknisk effekt och leda till reproducerbara resultat. Med reproducerbara resultat menas att uppfinningens producerade resultat ska bli liknande vid varje användning av uppfinningen.

Det som inte är en teknisk lösning på ett problem kan inte patenteras

Det finns flera saker som inte kan patenteras, eftersom det inte anses utgöra en teknisk lösning på ett problem. 

Upptäckter av fenomen i naturen, vetenskapliga teorier, presentation av information och matematiska metoder kan som exempel inte patenteras.

Dessutom kan inte konstnärliga skapelser heller patenteras, men dessa kan istället få upphovsrättsligt skydd.

Inte heller kan en plan, regel eller metod för intellektuell verksamhet, spel, affärsverksamhet eller datorprogram bli föremål för patent. Datorprogram kan dock få upphovsrättsligt skydd.

Det är inte ovanligt att ett exempelvis en matematisk metod utgör en del av uppfinningen och att uppfinningen som helhet är en teknisk lösning på ett problem – då kan uppfinningen få patent.

4 krav som måste vara uppfyllda för patent

  1. Uppfinningen ska, som tidigare nämnts, vara en lösning på ett tekniskt problem, det vill säga uppfinningen ska ha teknisk karaktär och effekt samt leda till reproducerbara resultat.
  2. Uppfinningen ska vara ny. Det så kallade nyhetskravet.
  3. Uppfinningen ska skilja sig väsentligt från vad som var känt sedan tidigare (uppfinningshöjd).
  4. Patentansökan måste uppfylla vissa formella krav. 

Nyhetskravet innebär att allt som offentliggjorts inte kan patenteras

Kravet på att uppfinningen ska vara ny är långtgående. Allt som har offentliggjorts när patentansökan skickas anses vara känt och kan inte patenteras. Det spelar ingen roll var i världen informationen har offentliggjorts, på vilket språk eller av vem informationen offentliggjorts. 

Om uppfinningen offentliggjorts över exempelvis internet går det inte längre att få patent för uppfinningen. Utöver nyhetskravet måste uppfinningen dessutom ha uppfinningshöjd. Uppfinningen behöver alltså skilja sig väsentligt från vad som var känt när patentansökan lämnades in.

Mot bakgrund av detta är det lämpligt att skriva sekretessavtal om uppfinnaren exempelvis behöver tala med investerare i ett tidigt stadie av uppfinningen. Patentverket kontrollerar om det föreligger  nyhetshinder innan ansökan om patent kom in, det vill säga om lösningen redan offentliggjorts någonstans i världen.

5 formella krav för patentansökan 

  1. Patentansökan ska innehålla en tydlig beskrivning av uppfinningen. Det beror på att den tekniska lösningen ska kunna tillgodogöras av allmänheten efter det att patentet offentliggjorts av patentmyndigheten. Patent bidrar därför till den tekniska utvecklingen och trots offentliggörandet från myndigheten har patentinnehavaren ensamrätt till uppfinningen efter att patentets beviljats.
  2. Patentansökan ska innehålla patentkrav. Med patentkrav avses bestämda uppgifter om vad det är som ska skyddas. Patentkraven är oerhört betydelsefulla eftersom de anger skyddsomfånget och det är endast det som patentkraven anger som skyddas av patentet. Det är därför viktigt att noggrant utforma och skriva patentkraven på ett genomtänkt sätt. 
  3. Patentansökan ska innehålla eventuella ritningar.
  4. Patentansökan ska innehålla ett sammandrag. I sammandraget ska uppfinningens tekniska innehåll sammanfattas, vilket innebär en beskrivning av problemet som uppfinningen löser och tillvägagångssättet för lösningen. I sammandraget ska även uppfinningens centrala användning anges.
  5. Ansökningsavgiften ska slutligen betalas.

Vem kan ansöka om patent?

Det är uppfinnaren som har rätt att söka patent. Ibland finns det dock flera som tillsammans arbetat fram uppfinningen och därför kan patent innehas av fler än en person. I en situation där flera har bidragit till uppfinningens tillkomst är det lämpligt och rekommenderat att i avtal reglera olika anspråk till uppfinningen.

Det är inte ovanligt att anställda i sin anställning uppfinner patenterbara tekniska lösningar. Det finns en lag (lag om rätten till arbetstagares uppfinningar) som i vissa fall låter rätten att söka patent tillfalla arbetsgivaren. Lagen är dispositiv, det vill säga det går att i avtal reglera hur anställdas uppfinningar ska hanteras. Ofta har frågor om patent och andra immateriella rättigheter reglerats i kollektivavtal eller i det enskilda anställningsavtalet

Patent varar normalt i 20 år

Ett patent varar i normala fall 20 år från den dag patentansökan lämnades in. För att erhålla patentskydd måste årsavgifter betalas till patentmyndigheten, till exempel PRV i Sverige. För läkemedel kan visst tilläggsskydd aktualiseras, vilket utökar patenttiden med upp till fem år. 

Patentinnehavaren kan bland annat förhindra andra från att…

  • Tillverka och marknadsföra patentskyddade produkter.
  • Använda ett patentskyddat förfarande. Med förfarande avses exempelvis metoden som används för att tillverka något.
  • Använda eller marknadsföra en produkt som skapats genom ett patentskyddat förfarande. 

All användning av uppfinningen kan dock inte förbjudas trots ett patent. Till exempel kan användande som inte sker yrkesmässigt och visst experimenterande med uppfinningen inte förhindras. Privat användning av uppfinningen är med andra ord tillåten. Även vidareförsäljning av ett uppfinningsexemplar som sålts med patentinnehavarens tillstånd inom ESS området är tillåtet.

Patenträtten ur ett internationellt perspektiv

För att få skydd för sin uppfinning i Sverige sker en ansökan om patent till PRV. Det är också möjligt att få skydd i flera europeiska länder genom att ansöka om europeiskt patent hos Europeiska patentverket (EPO). Det finns även möjlighet att söka patent världen över, vilket möjliggörs av Patent Cooperation Treaty. Det är dock upp till vardera nation att bevilja eller avslå en patentansökan. 

Intrång i patenträtten kan bland annat leda till böter och fängelse

Ifall någon skulle göra intrång i patenträtten kan olika konsekvenser aktualiseras. Den som begått intrång ska betala skälig ersättning till patentinnehavaren. Beloppet som ska betalas varierar och kan bli högre om intrånget skett med uppsåt. När ersättningsskyldigheten ska bestämmas beaktas bland annat patentinnehavarens uteblivna vinst och den vinst som den som begått intrånget gjort.

Den som av uppsåt eller av grov oaktsamhet gör intrång i patenträtten får normalt betala böter och när det rör allvarliga fall kan fängelse  aktualiseras. Domstolen kan också besluta att immateriell egendom som använts brottsligt förverkas. Ett förbud kan likaså meddelas mot fortsatt användning av patenträtten vilket kan förenas med vite.

Lavendla hjälper dig med ansökan om patent

Det är en god idé att ta hjälp av en jurist när en ansökan om patent ska genomföras eftersom patentkraven då blir så optimalt utformade som möjligt. Vi hjälper dig med alla frågor som rör patent, varumärkesskydd,  mönsterskydd och upphovsrätt.

Lavendla Juridik finns i hela Sverige

Stockholm, Göteborg, Malmö eller en annan ort, oavsett var i landet du befinner dig finns Lavendla Juridik här för dig. Du väljer själv hur du vill mötas, via telefon, online eller i ett personligt möte.

Kan vi hjälpa dig?

Kontakta oss via formuläret, så hör vi av oss till dig.

Skrivet av Jakob Nordström

VD och grundare

Jakob är grundare av Lavendla som startade 2014 och arbetar idag som vd i företaget. Med lång erfarenhet inom branschen, har han god kännedom om såväl begravning som juridik och terapi. Jakob arbetar på Lavendlas huvudkontor i Stockholm och brinner starkt för Lavendlas vision att Göra det svåra lättare.