1. Lavendla Juridik

Patentskydd

Patent är ett immaterialrättsligt skydd för uppfinningar. Patent ger ensamrätt till uppfinningen, vilket gör att patentinnehavaren kan förhindra konkurrenter från att använda uppfinningen, eller få betalt när andra använder uppfinningen. För att få patent för sin uppfinning i Sverige gör man en ansökan om patent hos Patent- och registreringsverket (PRV).  Patent regleras i patentlagen.

För att få patent krävs det att uppfinningen är ny och erbjuder en teknisk lösning på ett problem. Historiskt finns det flera kända svenska patentinnehavare, bland annat Alfred Nobel (uppfinnare av dynamit) och Per-Ingvar Brånemark (medicinsk användning av titanskruv).  

Patenträtten ur ett internationellt perspektiv

För att få skydd för sin uppfinning i Sverige, görs ansökan om patent till PRV. Det är också möjligt att få skydd i flera europeiska länder genom att ansöka om europeiskt patent hos Europeiska patentverket (EPO). Det finns även möjlighet att söka patent världen över, något som möjliggörs av Patent Cooperation Treaty. Det är dock upp till vardera nation att bevilja eller avslå en patentansökan. 

Vad kan få patent? 

Enligt patentlagen kan en uppfinning som kan tillgodoräknas industriellt kvalificera sig för patent. Någon närmare konkretisering av begreppet ges inte i lagen, men en utgångspunkt är att uppfinningen ska vara en teknisk lösning på ett problem. Vidare brukar man tala om att uppfinningen ska leva upp till följande villkor: 

  • Uppfinningen ska ha teknisk karaktär.
  • Uppfinningen ska ha teknisk effekt.
  • Uppfinningen ska kunna få reproducerbara resultat. 

Med reproducerbar menas att uppfinningens producerade resultat ska bli liknande vid varje användning av uppfinningen. Det finns flera saker som inte kan patenteras. Detta eftersom de inte anses utgöra en teknisk lösning på ett problem. Exempelvis kan inte följande patenteras:

  • Upptäckter av fenomen i naturen.
  • Vetenskapliga teorier.
  • Konstnärliga skapelser (dessa kan dock få upphovsrättsligt skydd).
  • Matematiska metoder.
  • En presentation av information.
  • En plan, regel eller metod för intellektuell verksamhet, för spel eller affärsverksamhet eller ett datorprogram (datorprogram kan få upphovsrättsligt skydd). 

Det är inte ovanligt att ett exempelvis en matematisk metod utgör en del av uppfinningen och att uppfinningen som helhet är en teknisk lösning på ett problem - då kan uppfinningen få patent. 

Mer om vad som krävs för att kunna få patent för en uppfinning 

Det räcker inte med att uppfinningen är en lösning på ett tekniskt problem för att få patent för uppfinningen. Uppfinningen måste också:

  1. Vara ny (nyhetskravet).
  2. Skilja sig väsentligt från vad som var känt sedan tidigare (uppfinningshöjd).
  3. Patentansökan måste uppfylla vissa formella krav. 

Nyhetskravet vid patentskydd

Kravet på att uppfinningen ska vara ny, är långtgående. Allt som har offentliggjort då ansökan om patent skickas, oavsett vart i världen, anses som känt och kan inte patenteras. Det spelar ingen roll på vilket språk som den offentliggjorda informationen framkommit på. Det spelar heller ingen roll vem som offentliggjort informationen, inklusive uppfinnaren. Om uppfinningen offentliggjorts över exempelvis internet, går det inte längre att få patent för uppfinningen. Mot bakgrund av detta, är det lämpligt att skriva sekretessavtal om du som uppfinnare exempelvis behöver tala med investerare i ett tidigt stadie av uppfinningen. Patentverket kontrollerar om det föreligger nyhetshinder innan ansökan om patent kom in, det vill säga om lösningen redan offentliggjorts någonstans i världen. 

Krav på uppfinningshöjd vid patentansökan

Utöver att nyhetskravet ska vara uppfyllt, behöver uppfinningen ha uppfinningshöjd. Det vill sälja, uppfinningen behöver skilja sig väsentligt från vad som var känt när patentansökan lämnades in.

Formella krav för patent

En patentansökan ska bland annat innehålla:

  • En tydlig beskrivning av uppfinningen.
  • Patentkrav.
  • Eventuella ritningar.

Att det finns ett krav på tydlighet är för att den tekniska lösningen ska kunna tillgodogöras av allmänheten efter det att patentet offentliggjorts av patentmyndigheten. Patent bidrar på detta sätt till den tekniska utvecklingen. Trots detta offentliggörande från myndigheten, har patentinnehavaren ensamrätt till sin uppfinningen efter att patentets beviljats hos exempelvis PRV. 

Med patentkrav avses bestämda uppgifter om vad det är som ska skyddas. Patentkraven är oerhört betydelsefulla, eftersom det anger skyddsomfånget. Det är endast det som patentkraven anger, som skyddas av patentet. Det är därför viktigt att noggrant utforma och skriva patentkraven på ett genomtänkt sätt. Det är en god idé att ta hjälp av en jurist, när du ska ansöka om patent. På så vis ser du till att bland annat patentkraven blir så optimalt utformade som möjligt. 

Vem kan ansöka om patent?

Det är uppfinnaren som har rätt att söka patent. Ibland finns det flera som tillsammans arbetat fram uppfinningen. Patent kan innehas av fler än en person. I en situation där flera har bidragit till uppfinningens tillkomst, är det lämpligt och rekommenderat att i avtal reglera olika anspråk till uppfinningen.

Det är inte ovanligt att anställda i sin anställning uppfinner patenterbara tekniska lösningar. Det finns en lag (lag om rätten till arbetstagares uppfinningar) som i vissa fall låter rätten att söka patent tillfalla arbetsgivaren. Lagen är dispositiv, det vill säga det går att i avtal reglera hur anställdas uppfinningar ska hanteras. Ofta har frågor om patent och andra immateriella rättigheter reglerats i kollektivavtal eller i det enskilda anställningsavtalet. 

Hur länge varar patentskydd och vad kan patentinnehavaren förbjuda? 

Ett patent varar i normala fall 20 år från den dag patentansökan lämnades in. För att erhålla patentskydd måste årsavgifter betalas till patentmyndigheten, till exempel PRV i Sverige. För läkemedel kan visst tilläggsskydd aktualiseras, vilket utökar patenttiden med upp till fem år. 

Patentinnehavaren kan bland annat förhindra andra från att:

  • Tillverka och marknadsföra patentskyddade produkter.
  • Använda ett patentskyddat förfarande (med förfarande avses exempelvis metoden som används för att tillverka något).
  • Använda eller marknadsföra en produkt som skapats genom ett patentskyddat förfarande. 

All användning av uppfinningen kan inte förbjudas, trots patent. Till exempel kan användande som inte sker yrkesmässigt och visst experimenterande med uppfinningen inte förhindras. Privat användning av uppfinningen är med andra ord tillåten. Även vidareförsäljning av ett uppfinningsexemplar som sålts med patentinnehavarens tillstånd inom ESS området, är tillåtet.

Vilka juridiska konsekvenser kan aktualiseras vid intrång i patent? 

Immateriella rättigheter får sitt värde genom att de skyddas juridiskt. Sanktionsreglerna avseende ekonomisk ersättning och straff liknar varandra för patent, varumärken, mönsterskydd och upphovsrätt. 

Ekonomisk ersättning vid intrång i ensamrätt

Vid intrång i en ensamrätt har innehavaren av ensamrätten rätt till ersättning av den part som begått intrånget. Det spelar ingen roll om intrånget skett med uppsåt eller av oaktsamhet. Den part som begått intrånget ska betala skälig ersättning till innehavaren av ensamrätten. Har intrånget skett med uppsåt eller oaktsamhet kan ersättningen bestämmas till ett högre belopp. 

Vid beräkningen av ersättningens belopp tas det hänsyn till bland annat: 

  • Rättighetsinnehavarens uteblivna vinst.
  • Den vinst som den som begått intrånget gjort.
  • Skada på immaterialrättens anseende.
  • Ideell skada.
  • Rättighetsinnehavarens intresse av att intrång inte begås. 

Straffrättsliga sanktioner för den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet gjort intrång i en immaterialrättighet

Normalt utgår böter för den som av uppsåt eller grov oaktsamhet gör intrång i en ensamrätt. Intrånget kan i allvarligare fall också leda till fängelse. Domstolen kan i vissa situationer besluta att immateriell egendom som använts brottsligt, förverkas. Domstolen kan också meddela ett förbud mot fortsatt användning av den immateriella rättigheten. Beslutet kan förenas med vite, vilket betyder att den som fortsätter göra intrång kan bli tvungen att betala ersättning till staten.