Hem / Lavendla Juridik / Fastighetsrätt / Arrende / Jordbruksarrende
  1. Lavendla Juridik

Jordbruksarrende

Ett jordbruksarrende innebär att arrendatorn arrenderar mark i syfte att bedriva jordbruk. Det kan röra sig om Ã¥kermark, jordbruksmark eller betesmark. Jordbruksarrenden delas in i tvÃ¥ olika kategorier – gÃ¥rdsarrende och sidoarrende.
I följande text reder vi ut allt som har med jordbruksarrende att göra.

Jordbruksarrende

Jordbruksarrende: Avtalstid för gårds- och sidoarrende

Jordbruksarrenden som inte innefattar en bostad kallas fÃ¥r sidoarrende. Innefattar arrendet en bostad för arrendatorn är det frÃ¥ga om ett gÃ¥rdsarrende. Vid sidoarrenden hyr arrendatorn marken endast för att bedriva jordbruk.

Till skillnad frÃ¥n gÃ¥rdsarrende som har en minimitid för avtalet pÃ¥ fem Ã¥r, finns ingen minimitid för hur länge sidoarrendet mÃ¥ste pÃ¥gÃ¥. Om avtalet löper tillsvidare räknas det som ett femÃ¥rigt avtal.

För jordbruksarrende gäller en maximitid pÃ¥ 25 Ã¥r. Har det gÃ¥tt längre tid än sÃ¥ har bÃ¥da parterna rätt att säga upp avtalet. Staten har däremot möjlighet att hyra ut mark under hela arrendatorns livstid. 

Arrendatorn har besittningsskydd vid jordbruksarrende 

Jordbruksarrendatorn har besittningsskydd, vilket innebär att arrendatorn inte behöver lämna det arrenderade omrÃ¥det utan skäl. Arrendatorn har dessutom rätt att pröva frÃ¥gan om förlängning av avtalet hos arrendenämnden ifall jordägaren säger upp avtalet. 

Besittningsskyddet för arrendatorn är mer lÃ¥ngtgÃ¥ende vid gÃ¥rdsarrenden eftersom arrendatorn i sÃ¥dana förhÃ¥llanden har sitt boende genom avtalet. 

Undantag från besittningsskydd vid jordbruksarrende

Även fast arrendatorn i regel har besittningsskydd finns det nÃ¥gra undantag till detta. När det är frÃ¥ga om ett sidoarrende och avtalstiden uppgÃ¥r till högst ett Ã¥r saknas besittningsskydd. Detsamma gäller ifall arrenderätten är förverkad och jordägaren har sagt upp avtalet.

Arrendatorn har inte besittningsskydd vid jordbruksarrende om avtalet har sagts upp av jordägaren till följd av en pant eller ett  borgensÃ¥tagande där marken utgjort säkerhet. Slutligen finns inget besittningsskydd när arrendenämnden godkänt dispens frÃ¥n det.

I dessa fall saknas rätt till förlängning av avtal för jordbruksarrende

Rätt till förlängning saknas, likt ovan, när arrendet har förverkats och avtalet har sagts upp av jordägaren samt om avtalet sagts upp pÃ¥ grund av pant eller borgensÃ¥tagande. Rätt till förlängning saknas även om arrendatorn allvarligt misskött arrendet. Detsamma gäller när marken ska användas sÃ¥ som anvisats i en detaljplan.

När följande situationer inte anses vara oskäliga mot arrendatorn saknas ocksÃ¥ rätt till förlängning. Det gäller om marken behöver tas i ansprÃ¥k för indelning i rationella brukningsenheter, om jordägarens närstÃ¥ende ska använda marken, exempelvis partner eller barn, och när marken ska användas för annat än jordbruk.

Observera att det ibland dock är möjligt för arrendatorn att använda en del av markomrÃ¥det trots att nÃ¥got av ovanstÃ¥ende gäller, under förutsättning att jordägarens intresse fortfarande blir tillgodosett.

Krav på att jordbruksarrendeavtalet är skriftligt

Jordbruksarrendeavtal mÃ¥ste vara skriftligt för att gälla och muntliga avtal är därmed ogiltiga. Lagreglerna, som Ã¥terfinns i jordabalken, är utformade i syfte att skydda arrendatorn. Därför är flera lagregler tvingande, vilket innebär att de inte kan avtalas bort utan att parterna först fÃ¥tt ett godkännande om dispens frÃ¥n arrendenämnden

Villkor som bör behandlas i jordbruksarrendeavtal

  1. Namn och kontaktuppgifter till parterna.
  2. Det avtalade omrÃ¥dets storlek och vad som ingÃ¥r i arrendet.
  3. Hur arrendatorn har rätt att använda marken.
  4. Tiden för arrendet.
  5. Eventuell uppsägningstid för avtalet.
  6. Vad som gäller för förlängning om uppsägning uteblir.
  7. Ersättning till jordägaren.
  8. När arrendatorn betalar ersättning för jordbruksarrendet utgÃ¥r moms (mervärdesskatt). Det ska i avtalet anges om ersättningen innehÃ¥ller jordbruksarrendemoms. 

Mall för jordbruksarrende

Det finns flera jordbruksarrendemallar att tillgÃ¥ över internet. Det kan vara en bra utgÃ¥ngspunkt att skriva avtalet utifrÃ¥n en mall, men det är dÃ¥ viktigt att se till att mallen kommer ifrÃ¥n en pÃ¥litlig källa. Det är ocksÃ¥ rekommenderat att vid upprättandet av jordbruksarrendeavtalet gÃ¥ igenom mallen med en jurist. 

Uppsägning av jordbruksarrende sker skriftligen

Avtalet för jordbruksarrende ska sägas upp skriftligen. Avtal som löper pÃ¥ kortare tid än ett Ã¥r behöver inte sägas upp, utan upphör automatiskt vid avtalstidens slut. Avtalet ska sägas upp senast Ã¥tta mÃ¥nader innan avtalets utgÃ¥ng i det fall att avtalet löper pÃ¥ kortare tid än fem Ã¥r.  Om  avtalet löper pÃ¥ längre tid än fem Ã¥r ska avtalet sägas upp senast ett Ã¥r innan avtalstidens slut.

Vad som är viktigt att känna till är att arrendatorn har rätt att använda ovanstÃ¥ende uppsägningstid även om annat har avtalats. Om arrendatorn säger upp avtalet slutar avtalet att gälla när arrendetiden gÃ¥tt ut.

Jordägaren ska kontakta arrendenämnden vid uppsägning av jordbruksarrende

För jordägaren gäller att denne mÃ¥ste vända sig till arrendenämnden senast tvÃ¥ mÃ¥nader frÃ¥n den tid dÃ¥ avtalet kunde sägas upp för att avtalet ska kunna upphöra. Om ansökan inte sker inom tiden kommer den att avvisas. Om besittningsskydd finns kommer avtalet sluta gälla först dÃ¥ arrendenämnden tagit beslut om det.

Som huvudregel upphör avtalet vid uppsägning att gälla den fardag som inträffar närmast sex mÃ¥nader frÃ¥n uppsägningen. Fardag är enligt lag den fjortonde mars och är alltsÃ¥ namnet pÃ¥ den dag som avtalet upphör att gälla.

Jordägaren kan ansöka om betalningsföreläggande om betalning uteblir

Arrendeavgiften ska betalas i pengar till jordägaren. Har ingenting överenskommits om när betalning ska ske, ska betalning ske senast tre månader innan arrendeårets slut. Betalar inte arrendatorn i tid har jordägaren möjlighet att få ett betalningsföreläggande från kronofogdemyndigheten. 

Arrendeavgift för jordbruksarrende – Det gÃ¥r inte att sätta vilket pris som helst

I avtalet för jordbruksarrendet ska ersättningen anges och storleken pÃ¥ ersättningen kan exempelvis bestämmas utifrÃ¥n konsumentprisindex. Jordägaren kan inte sätta vilket pris som helst för jordbruksarrendet eftersom priset regleras i lag. Enligt jordabalkens regler mÃ¥ste arrendeavgiften vara skälig. Vad som anses skäligt är en frÃ¥ga som avgörs mot bakgrund av bland annat arrenderättens avkastningsförmÃ¥ga.

Ett bra sätt att fÃ¥ en uppfattning om priset är att se till den statistik som finns pÃ¥ arrendepriserna för det omrÃ¥de som marken ligger inom. Statistiken finns hos jordbruksverket. Kan parterna inte komma överens om priset kan frÃ¥gan avgöras hos arrendenämnden. 

I vissa fall finns rätten att betala mindre än vad som avtalats för jordbruksarrendet:

  1. Om det faktiska arrendeomrÃ¥det är mindre Ã¤n vad som stÃ¥r i avtalet.
  2. Om omrÃ¥det av naturliga orsaker försämras.
  3. En del av omrÃ¥det har överlämnats till en annan person med företräde.

Lavendla försäkrar att avtalet för jordbruksarrende är korrekt

Lavendla har jurister med expertis inom arrende. Genom att anlita en jurist kan parterna försäkra sig om att avtalet blir juridiskt giltigt, till exempel att villkoren inte gÃ¥r emot tvingande lagregler. Därutöver försäkrar ni er om att era specifika önskemÃ¥l och omständigheter tillgodoses i avtalet. Ett stabilt och välskrivet avtal kan bespara er bÃ¥de tid och pengar i framtiden dÃ¥ risken för tvist minskar.

Lavendla Juridik finns i hela Sverige

Stockholm, Göteborg, Malmö eller en annan ort, oavsett var i landet du befinner dig finns Lavendla Juridik här för dig. Du väljer själv hur du vill mötas, via telefon, online eller i ett personligt möte.

Kan vi hjälpa dig?

Kontakta oss via formuläret, så hör vi av oss till dig.

anders samuelsson

Skrivet av Anders Samuelsson

Jurist

Anders har över 26 års praktisk erfarenhet som jurist och har bland annat suttit ting vid Uddevalla Tingsrätt, varit beredningsjurist vid Stockholms tingsrätt samt arbetat på Kronofogdemyndighetens huvudkontor som rättsutvecklare.