Hem / Lavendla Juridik / Fastighetsrätt / Arrende / Jordbruksarrende
  1. Lavendla Juridik

Jordbruksarrende

Ett jordbruksarrende innebär att arrendatorn arrenderar mark i syfte att bedriva jordbruk. Det kan röra sig om åkermark, jordbruksmark eller betesmark. Jordbruksarrenden delas in i två olika kategorier – gårdsarrende och sidoarrende.
I följande text reder vi ut allt som har med jordbruksarrende att göra.

Jordbruksarrende

Jordbruksarrende: Avtalstid för gårds- och sidoarrende

Jordbruksarrenden som inte innefattar en bostad kallas får sidoarrende. Innefattar arrendet en bostad för arrendatorn är det fråga om ett gårdsarrende. Vid sidoarrenden hyr arrendatorn marken endast för att bedriva jordbruk.

Till skillnad från gårdsarrende som har en minimitid för avtalet på fem år, finns ingen minimitid för hur länge sidoarrendet måste pågå. Om avtalet löper tillsvidare räknas det som ett femårigt avtal.

För jordbruksarrende gäller en maximitid på 25 år. Har det gått längre tid än så har båda parterna rätt att säga upp avtalet. Staten har däremot möjlighet att hyra ut mark under hela arrendatorns livstid. 

Arrendatorn har besittningsskydd vid jordbruksarrende 

Jordbruksarrendatorn har besittningsskydd, vilket innebär att arrendatorn inte behöver lämna det arrenderade området utan skäl. Arrendatorn har dessutom rätt att pröva frågan om förlängning av avtalet hos arrendenämnden ifall jordägaren säger upp avtalet. 

Besittningsskyddet för arrendatorn är mer långtgående vid gårdsarrenden eftersom arrendatorn i sådana förhållanden har sitt boende genom avtalet. 

Undantag från besittningsskydd vid jordbruksarrende

Även fast arrendatorn i regel har besittningsskydd finns det några undantag till detta. När det är fråga om ett sidoarrende och avtalstiden uppgår till högst ett år saknas besittningsskydd. Detsamma gäller ifall arrenderätten är förverkad och jordägaren har sagt upp avtalet.

Arrendatorn har inte besittningsskydd vid jordbruksarrende om avtalet har sagts upp av jordägaren till följd av en pant eller ett  borgensåtagande där marken utgjort säkerhet. Slutligen finns inget besittningsskydd när arrendenämnden godkänt dispens från det.

I dessa fall saknas rätt till förlängning av avtal för jordbruksarrende

Rätt till förlängning saknas, likt ovan, när arrendet har förverkats och avtalet har sagts upp av jordägaren samt om avtalet sagts upp på grund av pant eller borgensåtagande. Rätt till förlängning saknas även om arrendatorn allvarligt misskött arrendet. Detsamma gäller när marken ska användas så som anvisats i en detaljplan.

När följande situationer inte anses vara oskäliga mot arrendatorn saknas också rätt till förlängning. Det gäller om marken behöver tas i anspråk för indelning i rationella brukningsenheter, om jordägarens närstående ska använda marken, exempelvis partner eller barn, och när marken ska användas för annat än jordbruk.

Observera att det ibland dock är möjligt för arrendatorn att använda en del av markområdet trots att något av ovanstående gäller, under förutsättning att jordägarens intresse fortfarande blir tillgodosett.

Krav på att jordbruksarrendeavtalet är skriftligt

Jordbruksarrendeavtal måste vara skriftligt för att gälla och muntliga avtal är därmed ogiltiga. Lagreglerna, som återfinns i jordabalken, är utformade i syfte att skydda arrendatorn. Därför är flera lagregler tvingande, vilket innebär att de inte kan avtalas bort utan att parterna först fått ett godkännande om dispens från arrendenämnden

Villkor som bör behandlas i jordbruksarrendeavtal

  1. Namn och kontaktuppgifter till parterna.
  2. Det avtalade områdets storlek och vad som ingår i arrendet.
  3. Hur arrendatorn har rätt att använda marken.
  4. Tiden för arrendet.
  5. Eventuell uppsägningstid för avtalet.
  6. Vad som gäller för förlängning om uppsägning uteblir.
  7. Ersättning till jordägaren.
  8. När arrendatorn betalar ersättning för jordbruksarrendet utgår moms (mervärdesskatt). Det ska i avtalet anges om ersättningen innehåller jordbruksarrendemoms. 

Mall för jordbruksarrende

Det finns flera jordbruksarrendemallar att tillgå över internet. Det kan vara en bra utgångspunkt att skriva avtalet utifrån en mall, men det är då viktigt att se till att mallen kommer ifrån en pålitlig källa. Det är också rekommenderat att vid upprättandet av jordbruksarrendeavtalet gå igenom mallen med en jurist. 

Uppsägning av jordbruksarrende sker skriftligen

Avtalet för jordbruksarrende ska sägas upp skriftligen. Avtal som löper på kortare tid än ett år behöver inte sägas upp, utan upphör automatiskt vid avtalstidens slut. Avtalet ska sägas upp senast åtta månader innan avtalets utgång i det fall att avtalet löper på kortare tid än fem år.  Om  avtalet löper på längre tid än fem år ska avtalet sägas upp senast ett år innan avtalstidens slut.

Vad som är viktigt att känna till är att arrendatorn har rätt att använda ovanstående uppsägningstid även om annat har avtalats. Om arrendatorn säger upp avtalet slutar avtalet att gälla när arrendetiden gått ut.

Jordägaren ska kontakta arrendenämnden vid uppsägning av jordbruksarrende

För jordägaren gäller att denne måste vända sig till arrendenämnden senast två månader från den tid då avtalet kunde sägas upp för att avtalet ska kunna upphöra. Om ansökan inte sker inom tiden kommer den att avvisas. Om besittningsskydd finns kommer avtalet sluta gälla först då arrendenämnden tagit beslut om det.

Som huvudregel upphör avtalet vid uppsägning att gälla den fardag som inträffar närmast sex månader från uppsägningen. Fardag är enligt lag den fjortonde mars och är alltså namnet på den dag som avtalet upphör att gälla.

Jordägaren kan ansöka om betalningsföreläggande om betalning uteblir

Arrendeavgiften ska betalas i pengar till jordägaren. Har ingenting överenskommits om när betalning ska ske, ska betalning ske senast tre månader innan arrendeårets slut. Betalar inte arrendatorn i tid har jordägaren möjlighet att få ett betalningsföreläggande från kronofogdemyndigheten. 

Arrendeavgift för jordbruksarrende – Det går inte att sätta vilket pris som helst

I avtalet för jordbruksarrendet ska ersättningen anges och storleken på ersättningen kan exempelvis bestämmas utifrån konsumentprisindex. Jordägaren kan inte sätta vilket pris som helst för jordbruksarrendet eftersom priset regleras i lag. Enligt jordabalkens regler måste arrendeavgiften vara skälig. Vad som anses skäligt är en fråga som avgörs mot bakgrund av bland annat arrenderättens avkastningsförmåga.

Ett bra sätt att få en uppfattning om priset är att se till den statistik som finns på arrendepriserna för det område som marken ligger inom. Statistiken finns hos jordbruksverket. Kan parterna inte komma överens om priset kan frågan avgöras hos arrendenämnden. 

I vissa fall finns rätten att betala mindre än vad som avtalats för jordbruksarrendet:

  1. Om det faktiska arrendeområdet är mindre än vad som står i avtalet.
  2. Om området av naturliga orsaker försämras.
  3. En del av området har överlämnats till en annan person med företräde.

Lavendla försäkrar att avtalet för jordbruksarrende är korrekt

Lavendla har jurister med expertis inom arrende. Genom att anlita en jurist kan parterna försäkra sig om att avtalet blir juridiskt giltigt, till exempel att villkoren inte går emot tvingande lagregler. Därutöver försäkrar ni er om att era specifika önskemål och omständigheter tillgodoses i avtalet. Ett stabilt och välskrivet avtal kan bespara er både tid och pengar i framtiden då risken för tvist minskar.

Lavendla Juridik finns i hela Sverige

Stockholm, Göteborg, Malmö eller en annan ort, oavsett var i landet du befinner dig finns Lavendla Juridik här för dig. Du väljer själv hur du vill mötas, via telefon, online eller i ett personligt möte.

Kan vi hjälpa dig?

Kontakta oss via formuläret, så hör vi av oss till dig.