1. Lavendla Juridik

Skatterätt

Skatterätt är den del av juridiken som behandlar olika former av beskattning, till exempel inkomstskatt och kapitalskatt, mervärdesskatt (moms), arbetsgivaravgifter och sociala avgifter med mera. Skatterätten är en del av offentlig rätt (regler som styr statens och kommunernas organisation samt förvaltning, och myndighetsutövning). En grundläggande princip i skatterätten är legalitetsprincipen, som säger att det inte kan förekomma beskattning om det inte finns någon lag som beskattningen grundar sig på. De skatterättsliga reglerna återfinns i Inkomstskattelagen. Det är Skatteverket som har huvudansvaret för att driva in skatter.

Varför betalas skatt?

Syftet med skatt är framförallt att finansiera offentlig sektor, till exempel skola, försvar, rättsväsende, samt vård och omsorg. Ibland används skatt för att påverka konsumtionsmönster. Genom att exempelvis lägga på högre skatt för tobaksvaror, exempelvis cigaretter, hoppas staten försöka minska ohälsosamma konsekvenser av rökning, vilket också i längden minskar belastningen på sjukvården. Skatt och resursfördelning är ett flitigt debatterat ämne inom politiken.

Vem betalar skatt?

Både fysiska och juridiska personer betalar skatt, det vill säga privatpersoner och exempelvis aktiebolag. 

För fysiska personer delas skattepliktiga intäkter och kostnader in i tre typer av inkomstslag:

  • Inkomst av tjänst.
  • Inkomst av kapital.
  • Näringsinkomst.

Närmare 60 % av statens skatteintäkter kommer från skatt på arbete, och då framförallt genom inkomstskatter och arbetsgivaravgifter. Cirka 30 % av skatteintäkterna kommer ifrån konsumtion och insatsvaror. Cirka 10 % kommer från beskattning av kapital. År 2019 hade staten skatteintäkter, efter avgift till EU, på 2 146,9 miljarder kronor. Det är riksdagen som genom lag har möjlighet att ta ut skatter. 

Beskattning i Inkomstslaget tjänst

Till inkomst av tjänst räknas bland annat inkomst från anställning och pensioner. Inkomst av tjänst beskattas med kommunal och statlig inkomstskatt. Skatten är progressiv, det vill säga den relativa skatten ökar ju högre intäkterna är. Statlig inkomstskatt tas endast ut på inkomster som överstiger den så kallade brytpunkten. Brytpunkten räknas före grundavdrag och är 523 200 kronor för den som inte fyllt 65 år vid inkomstårets ingång respektive 575 000 för den som fyllt 65 år vid inkomstårets ingång. Den kommunala skatten varierar beroende på vilken kommun som du är skriven i, men brukar vara kring ca 32 %. Statlig inkomstskatt är 20 %. 

Beskattning i inkomstslaget kapital

Till inkomst av kapital räknas:

  • Kapitalvinster eller kapitalförlust vid försäljning av näringsfastigheter, till exempel hyreshus. 
  • Räntor och utdelningar.
  • Kapitalvinster och kapitalförluster på värdepapper. 

Skattesatsen på inkomst av kapital är platt och är 30 %. 

Beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet

Flera typer av inkomster räknas till näringsverksamhet, till exempel näringsfastighet (exempelvis hyreshus eller skogsbruk) och näringsverksamhet som bedrivs i utlandet. Hit räknas även inkomster du får i enskild näringsverksamhet och räntor på tillgångar som du har i näringsverksamheten. För att inkomst ska beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet behöver tre villkor vara uppfyllda. Verksamheten ska vara varaktig, självständig och drivas i vinstsyfte. Är inte alla villkoren uppfyllda beskattas inkomsten i ett annat inkomstslag. I inkomstslaget näringsverksamhet är alla kostnader för att förvärva och behålla intäkter, avdragsgilla. 

Överskott i inkomstslaget näringsverksamhet beskattas olika beroende på företagsform. Exempelvis betalar aktiebolag bolagsskatt. Efter den 31:e december 2020 kommer bolagsskatten i Sverige vara 20,6 %. 

Skatterättslig hemvist

Skatterättslig hemvist har betydelse för om du ska anses vara obegränsat skattskyldig eller begränsat skattskyldig i Sverige. Om du är obegränsat skattskyldig i Sverige ska du betala skatt i Sverige för samtliga inkomster, oavsett vart de kommer ifrån - Sverige eller utlandet. Du är obegränsat skattskyldig i Sverige om du är:

  • Bosatt i Sverige
  • Vistas stadigvarande i Sverige eller 
  • Har väsentlig anknytning till Sverige.

Du anses bosatt i Sverige om du är folkbokförd i landet. Du anses vistas stadigvarande i Sverige om du är i Sverige minst sex månader i följd. Kortare avbrott, i form av till exempel besök utomlands, bryter inte vistelsen i Sverige. Väsentlig anknytning till Sverige, kan du anses ha om du efter det att du flyttat från Sverige har kvar familj, bostad, viktiga tillgångar och liknande i landet. 

Din skattskyldighet kan samtidigt begränsas genom andra interna regler eller genom ett skatteavtal som slutits mellan Sverige och ett annat land där du har intäkter (genom olika typer av “dubbelbeskattningsavtal” vars syfte är att en person inte ska betala skatt för en intäkt två gånger i två olika länder). Du är begränsat skattskyldig om du inte är obegränsat skattskyldig. Är du begränsat skattskyldig skattar du endast i Sverige för vissa inkomster. 

Kort om internationella skatteavtal

Du hittar samtliga skatteavtal som Sverige ingått i syfte är att undvika dubbelbeskattning och skatteflykt hos Skatteverket. Skatteavtalen fördelar beskattningsrätten mellan länder. Arbetar du utomlands? Har du flyttat utomlands? Då är det en god idé att tala med en skattejurist om vad som gäller för dig skattemässigt. Du kanske inte ska betala och deklarera vissa inkomster i Sverige längre, utan i utlandet. 

 

Skatterättsnämnden kan lämna förhandsbesked i skattefrågor

Skatterättsnämnden är en myndighet under Finansdepartementet som meddelar bindande förhandsbesked i skattefrågor. Behöver du ett förhandsbesked kan du läsa mer på skatterättsnämndens hemsida, som du hittar här.

I Sverige finns ingen arvsskatt, gåvoskatt eller förmögenhetsskatt

Sedan år 2005 utgår det ingen skatt på arv och gåvor i Sverige.  Förmögenhetsskatten avskaffades år 2007. Exempel på andra inkomster som inte är skattepliktiga är stipendier som erhållits för en persons utbildning och vinster på lotterier som anordnas inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). 

Skattebrott

Att lämna osanna uppgifter eller låta bli att lämna en skattedeklaration kan innebära att man begår skattebrott. Att inte betala skatt kan innebära skattebrott. Straffet kan bli böter och/eller fängelse. Skattebrott är ett av de vanligaste förekommande ekonomiska brotten. Ett vanligt exempel på skattebrott är att ta emot ersättning för arbete utan att deklarera det (“svartarbete”). Det finns en särskild myndighet, Ekobrottsmyndigheten, som följer ekobrottslighetens utveckling och föreslår bland annat lagändringar och andra åtgärder för att stoppa ekobrottsligheten. 

Skatterådgivning

Skatterätten är omfattande och kan uppfattas som komplicerad. Olika skattefrågor uppkommer i samband med olika typer av inkomster, typ av verksamhet och transaktioner. Exempelvis finns det särskilda skatteregler för så kallade fåmansbolag och upplägg som kan minska skatten dramatiskt vid en eventuell försäljning av det egna bolaget. Att skatteplanera i syfte att på laglig väg betala så lite skatt som möjligt är tillåtet och vanligt. 

 

Har du frågor angående skatt? Då kan du tala med en skattejurist som är expert på skatterätt. En skattejurist kan hjälpa dig med allt från alldagliga inkomstdeklarations- frågor till större skatteupplägg. Du kan också kontakta Skatteverket för vägledning och klargörande.