Arvskifte

Arvskifte med hjälp av Lavendla Juridik Hur ska arvet fördelas, och när kan man få ut pengarna? Våra erfarna jurister på Lavendla Juridik hjälper er med arvskiftet, ring idag på 
0771 - 22 21 21.

Arvskifte - Topp 5 viktiga saker du bör känna till

  1. Ett arvskifte är ett privat avtal mellan samtliga dödsbodelägare. Avtalet fastställer fördelningen av den avlidnes kvarvarande tillgångar efter det att dödsboets alla skulder har reglerats samt en eventuell bodelning har genomförts.
  2. Enligt svensk lag måste ett arvskifte genomföras så snart det finns fler än en dödsbodelägare.
  3. Om det finns ett testamente efter den avlidne måste detta vinna laga kraft innan ett arvskifte kan genomföras.
  4. Om den avlidne var gift eller sambo krävs det i regel också en bodelning innan arvskiftet kan genomföras.
  5. Ett arvskifte förutsätter att alla dödsbodelägare är överens om hur boet ska skiftas och avvecklas. I det fall dödsbodelägarna inte kan enas om fördelningen kan en särskild skiftesman utses av domstolen.




Bli kontaktad våra erfarna jurister

 

 

Vad är ett arvskifte?

Ett arvskifte är ett privat avtal mellan samtliga dödsbodelägare. I det privata avtalet fastställs fördelningen av den avlidnes kvarvarande tillgångar efter det att dödsboets alla skulder har reglerats samt en eventuell bodelning har genomförts. Dödsbodelägarna är de personer som på grund av lag eller testamente har direkt rätt till en andel i boet efter den avlidne. Vanligtvis utgörs dödsbodelägarna av arvingar och universella testamentstagare.

Måste man göra ett arvskifte?

Enligt svensk lag (ärvdabalken) måste ett arvskifte genomföras så snart det finns fler än en dödsbodelägare. Innan ett arvskifte kan utföras krävs det dock att bouppteckningen är färdigställd och att dödsboets alla skulder är betalda. Om den avlidne var gift eller sambo krävs det i regel också en bodelning innan arvskiftet kan äga rum. Detta eftersom efterlevande make/maka eller sambo har rätt att få ut sin eventuella bodelningsandel innan arvskiftet. Läs mer om bodelning före arvskifte längre ner på sidan!

Som ovan nämnt krävs det inget arvskifte om det bara finns en dödsbodelägare. I det fall boets skulder är större än tillgångarna krävs det i regel heller inte något arvskifte, detta eftersom det i detta fall inte finns något att skifta. Vill du veta mer om arvskifte när det bara finns en dödsbodelägare samt arvskifte då skulderna överstiger tillgångarna? Du hittar allt om detta längre ner på sidan!

Hur påverkas arvskiftet av ett eventuellt testamente?

Om det finns ett testamente efter den avlidne måste detta vinna laga kraft innan tillgångarna i dödsboet kan fördelas eller säljas. Att testamentet vunnit laga kraft är med andra ord en förutsättning för att ett arvskifte ska kunna genomföras.

Att ett testamente vinner laga kraft innebär att det inte längre kan klandras i domstol för att det exempelvis inte uppfyller de formkrav som finns för testamente. Ett testamente vinner laga kraft genom följande process: testamentet delges de arvingar som skulle ha ärvt om det inte hade funnits ett testamente. Om arvingarna väljer att godkänna testamentet vinner det laga kraft omedelbart. Om någon av arvingarna inte godkänner testamentet löper istället en klandertid om sex månader från delgivningen. Under klandertiden har arvingen möjlighet att väcka en talan i domstol där hen klandrar testamentstagarens rätt till arv. Om arvingen inte väcker någon talan inom klandertiden vinner testamentet laga kraft efter det att klandertidens sex månader har passerat.

Om den avlidne utsett en testamentsexekutor i testamentet ska testamentet verkställas av denne. Testamentsexekutorns uppgift är att säkerställa att dödsboets tillgångar och skulder blir fördelade så som det står angivet i testamentet. Sedan testamentet vunnit laga kraft tar även testamentsexekutorn över dödsbodelägarnas rätt att bestämma över och förvalta boet.

Om den avlidne var gift eller sambo: Bodelning före arvskifte

Om den avlidne var gift ska efterlevande make/maka få sin bodelningsandel innan ett arvskifte kan genomföras. Likaså ska bodelning av samboegendomen äga rum innan arvskiftet om en efterlevande sambo begärt detta.  

Bodelning före arvskifte om den avlidne var gift: När den förste av makarna dör blir bodelning oftast bara aktuell när det finns särkullbarn till den avlidne. Finns bara gemensamma barn eller inga barn alls ärver maken/makan före barnen eller den avlidnes övriga släktingar. Den efterlevande är då ensam dödsbodelägare och någon bodelning görs inte i praktiken. Finns det däremot särkullbarn har dessa rätt att få ut sitt arv omedelbart. Då ska bodelning av makarnas giftorättstillgångar göras före arvskiftet. I bodelningen ingår båda makars alla nettotillgångar som inte uttryckligen är enskild egendom och delas lika.

Vid den sist avlidne makens bortgång fördelas arvet mellan makarnas arvingar med utgångspunkt i den tidigare avlidne makens/makans bouppteckning samt eventuella övriga handlingar såsom testamente.

Bodelning före arvskifte om den avlidne var sambo: Efterlevande sambo har inte arvsrätt om det inte finns ett testamente som säger annat, inte ens om samboförhållandet varat länge och samborna har gemensamma barn. Däremot kan den efterlevande sambon begära bodelning av samboegendomen. Sådan begäran måste ske senast vid bouppteckningsförrättningen. Bodelningen mellan sambor är dock mycket mer begränsad än mellan gifta. Det är bara samboegendom som bodelas. Samboegendom är bostad och bohag som skaffats för gemensamt bruk, inget annat. Utanför faller t ex bankkonton, bil och fritidshus. Läs mer om sambo här. 

 





Bli kontaktad våra erfarna jurister

 

 

Arvskifte när det bara finns en dödsbodelägare

Det är mycket vanligt att det bara finns en enda dödsbodelägare i ett dödsbo. I alla de fall där gifta par bara har gemensamma barn och inte har bestämt annat i ett testamente blir den efterlevande ensam dödsbodelägare i dödsboet efter den först avlidne. Även ett ensamt barn är exempelvis ensam dödsbodelägare när båda föräldrarna är borta.

När det bara finns en enda dödsbodelägare behövs ingen särskild arvskifteshandling. Genom Skatteverkets registrering av bouppteckningen anses äganderätten övergå till dödsbodelägaren. Överföringen av tillgångarna sker dock inte per automatik. Dödsbodelägaren måste själv, med bouppteckningen som underlag, överföra tillgångarna till sig.

Arvskifte när skulderna överstiger tillgångarna

Finns det inte pengar i dödsboet som ens täcker begravnings- och bouppteckningskostnaderna bistår socialförvaltningen i den avlidnes hemkommun under vissa förutsättningar med medel till begravningen samt gör en dödsboanmälan som ersätter en bouppteckning. Läs mer om begravningshjälp och dödsboanmälan

Det är dock inte ovanligt att det finns pengar på ett konto som räcker till att betala både begravningen och bouppteckningen men att skulderna totalt sätt är större än tillgångarna. Arvingarna är inte skyldiga att betala den avlidnes skulder, men i dessa fall är det extra viktigt att se till att exempelvis autogiron avslutas, då de medel som finns på dödsdagen i första hand ska användas till begravningen som är en prioriterad kostnad. En bouppteckning måste i dessa fall också förrättas. Efter bouppteckningen kan det finnas möjlighet till en ackordsuppgörelse mellan dödsboets samtliga fordringsägare eller att dödsboet sätts i konkurs.

Skillnaden mellan arvskifte, arvskifteshandling och arvskiftesavtal

Arvskifte, arvskiftehandling och arvskiftesavtal – vad är vad? Som inledningsvis nämnt är ett arvskifte ett privat avtal mellan samtliga dödsbodelägare. En arvskiftetshandling är å sin sida det dokument där det skriftligen framgår vem av dödsbodelägarna som ska tillskiftas (dvs. tilldelas) vad. Arvskiftesavtal är en felaktig benämning på arvskifteshandling.

Vad är en en arvskifteshandling?

En arvskiftetshandling är, som ovan nämnt, den skriftliga handling där det framgår vem av dödsbodelägarna som ska tillskiftas vad. Det som ligger till grund för arvskiftet och avgör vad som skrivs in i en arvskifteshandling är bouppteckningen samt eventuella andra handlingar såsom testamente, gåvobrev, tidigare avliden makes/makas bouppteckning och liknande. Utifrån dessa handlingar och reglerna i lag beräknas varje delägares andel i dödsboet. Delägarna får därefter tillgångar motsvarande sin andel. Alla har rätt att få del i varje slag av egendom, t ex i såväl lösöre, bankmedel och värdepapper. Sådan egendom som lämpligen inte kan delas eller skiljas bör i första hand, om det går, tilldelas en dödsbodelägare. Tilldelas delägarna andelar i exempelvis en fastighet, äger de fastigheten med samäganderätt.

Under förutsättning att dödsbodelägarna är överens kan de själva välja hur fördelningen av tillgångarna i boet ska se ut. Det är med andra ord inte nödvändigt att fördela tillgångarna efter deras ekonomiska värde enligt bouppteckningen. Alla överenskommelser mellan delägarna antecknas i arvskifteshandlingen.

Hur gör man ett arvskifte om dödsbodelägarna inte är överens?

Ett arvskifte förutsätter att alla dödsbodelägare är överens om hur boet ska skiftas och avvecklas. Frågor som måste beaktas är bl.a. huruvida vissa tillgångar ska säljas eller inte. Vem som ska få vilka tillgångar samt hur den avlidnes testamente ska tolkas.  

I det fall dödsbodelägarna inte enas om fördelningen kan en särskild skiftesman utses av domstolen. Skiftesmannen kan, under förusättning att det behövs, göra ett så kallat tvångsskifte. Det räcker att en dödsbodelägare begär att tingsrätten utser en skiftesman.

Behöver dödsbodelägarna hjälp att utreda och förvalta boet kan delägare begära att en boutredningsman utses. Då behöver inte en skiftesman utses, utan boutredningsmannen kan skifta boet när boutredningen är klar.

Har testamentsexekutor utsetts i testamentet förrättas normalt även arvskifte av denne.

Behöver ett arvskifte registreras?

Ett arvskifte är som redan nämnt,  ett privat avtal mellan alla delägare i ett dödsbo och ska inte registreras hos någon myndighet. Det är dock mycket viktigt att ett arvskifte förvaras på lämpligt sätt. Arvskiftet och överenskommelserna i arvskifteshandlingen är nämligen menade att motverka framtida oenighet och osäkerhet mellan arvingar och universella testamentstagare.

Ett arvskifte kan behöva godkännas av en överförmyndare

I det fall det finns underåriga dödsbodelägare alternativt en god man eller förvaltare som är utsedd att företräda en dödsbodelägare som är gammal eller sjuk måste den aktuella överförmyndaren godkänna arvskiftet innan tillgångarna får delas ut. Överförmyndaren får normalt inte godkänna avtal som på något sätt är till nackdel för den som företräds av förmyndare, god man eller förvaltare.

Arvskifte och fastighet – Ett arvskifte kan ligga till grund för lagfart

Arvskifteshandlingen behövs också för att kunna söka lagfart om dödsbodelägare övertar den avlidnes fastighet. Det måste av arvskifteshandlingen tydligt framgå vem eller vilka som tilldelas fastigheten och hur stora andelar var och en ska få. Arvskifteshandlingen ersätter i dessa fall köpehandlingar.

Arvskifte och blanketter?

Vi på Lavendla Juridik får ofta frågan kring huruvida det finns färdiga blanketter till arvskifte. Några färdiga blanketter till arvskifte finns dock inte. Vi rekommenderar alltid anhöriga att ta hjälp från en erfaren jurist vid förrättandet av ett arvskifte. På så sätt säkerställer du att arvskiftet blir korrekt utfört och att varje dödsbodelägare tillskiftas den andel av boet som hen faktiskt har rätt till enligt lag och ett eventuellt testamente.

Vill ni ha hjälp att upprätta en arvskifteshandling eller har ni frågor och funderingar? Tveka då inte att kontakta oss! Ni når våra jurister på [email protected] eller på telefonnummer 0771 - 22 21 21. Varmt välkomna!

Därför väljer många lavendla


10 ÅRS ERFARENHET AV BEGRAVNINGAR

TRYGG OCH KOSTNADSFRI RÅDGIVNING

BOKA I LUGN OCH RO HEMIFRÅN

TYDLIG PRISBILD

NÖJDAST ANHÖRIGA ENLIGT TRUSTPILOT

VARMT PERSONLIGT BEMÖTANDE